Oskar Linnros första turné- sommar som soloartist börjar lida mot sitt slut. Rösten har tagit lite stryk, men den forna Snook- medlemmen är långt ifrån blasé. Tvärtom har han utvecklats som liveartist sedan jag såg honom i början av sommaren. Vi ser en lite mer rörlig Oskar som vågar ta ut svängarna på scenen med små energiska skutt.
Sista lovkvällenDen hesa rösten räcker inte riktigt till i balladen "Annie Hall". Viljan finns där, men även i sina bästa stunder spelar Oskar Linnros röst inte riktigt i samma liga som andra förvaltare av färsk svensk soulpop, som till exempel Juvelen och Jens Lekman. Publiken, en extremt peppad skara gymnasieungdomar ute sista lördags- kvällen innan skolan börjar, är hur som helst inte här för att höra lugna låtar. Responsen i partystartare som "25" och "Genom eld" är å andra sidan enorm. Allsången hörs långt bak i leden och Oskar, som fyllde 27 i går, får ett par trosor i present.
- Den här låten tror jag passar bra i kväll, säger Oskar Linnros om "Genom eld". Rader som "måndag till fredag blev en kedja kring min fot, men det är nånting i kväll som får mig att tro att vi kan gå genom eld" får en särskild betydelse sista helgen på sommarlovet.
Applåder till publikenFörsta extranumret är en cover på Veronica Maggios "17 år" med ett "Linköping" inslängt på något väl valt ställe i texten. Tradigt och provinsiellt, javisst, men det är först nu som publikens kärlek når ändå fram till scenen. Fantastiska "Från och med du" blir extra maffig live och att avsluta med ett trumsolo är alltid helt rätt. Publiken får applåder av bandet när de senare lämnar scenen.