Det är lite av upp till bevis för De Lyckliga Kompisarna nu. Efter den nostalgidrivna comebacken för ett par år sedan börjar det krävas lite mer av bandet för att hålla uppe intresset. Kan det tyckas. Men å andra sidan är inte en ölstinn publik på ett närapå slutsålt L’Orient den mest svårflörtade av samlingar. Och när Mart Hällgren går upp på scen och öppnar munnen, är det som att dammluckor till 90-talet öppnas på vid gavel. Hade du någon som helst relation till De Lyckliga Kompisarna under den tiden, är det fullständigt omöjligt att värja sig mot den nostalgiattack som det innebär att höra andralåten ”Troll och häxor” igen. Sett till jublet och applåderna låten får så är bandet i stort sett hemma redan här. Då återstår ändå 18 nummer.
Ett par nya nummer spelas, och de håller sin plats väl bland det äldre materialet, särskilt ”Kir”. Men gensvaret går så klart inte att jämföra mot acapella-allsången i ”Allmosor”. Eller den lätt infantila kombinationen av hoppande och allsång i ”Ishockeyfrisyr”. Eller energin i ”Vi är de lyckliga kompisarna”. Faktum är att många av De Lyckliga Kompisarnas låtar är rena under av genialitet i all sin enkelhet. Flertalet gånger kommer jag på mig själv med att bara stå och fånle åt alltihop. Och då återstår ändå avslutningen med ”Dricka sprit och hålla käften”. Den eufori som den låten framkallar är det inte många band som klarar av att få fram hos sin publik. Och sett till det räcker nostalgin fortfarande för att De Lyckliga Kompisarna 2014 ska vara ett av de roligaste live-banden som finns i Sverige. Kvällens förband var Zooparty.