En röst, en gitarr, egna låtar och en andäktig publik. Det räcker hur långt som helst. Onsdagskvällens konsert med Melissa Horn hade sina rent magiska stunder.
Det är befriande att en ung artist som utan att ha Idol, Fame Factory eller Melodifestivalen i ryggen hittar fram till en stor publik. Bara via sina konserter och genom att lägga ut sina sånger på youtube.
Biljetterna till Sagateatern sålde slut i ett nafs.
Växer i styrkaDet är sånger om kärlek. Trassliga relationer, missförstånd, längtan, svek och försoning.
Grubblerier som på skiva ibland känns väl naiva, men så här framförda live på ett chosefritt sätt växer i styrka.
Allra mest "Lät du komma henne närmre", som är kvällens största hjärtevärmare och en blivande klassiker. Det är självutlämnande, men texterna lämnar samtidigt så mycket öppet att vem som helst kan känna igen sig i dem. Vilket, tror jag, är en del av dragningskraften.
Äkta varaHennes kompgrupp, anförda av storebrorsan Nathanael Horn, spelar så svagt och lyhört att man knappt märker att den är där. Det är fint, men ändå finare när Melissa är helt ensam med sin gitarr. Man förlåter att hon varken är en överdängare på att spela eller stämma, för hon känns rätt igenom äkta.
När konserten nästan är på väg att tippa över i det söta, melankoliska sjunger hon den dramatiska "Kungsholmens hamn" som hon skrev 2007 efter mordet på 16-årige Riccardo Campogiani.
Det är en gripande protest mot det meningslösa våldet.
Den dagen hon låter samhällsfrågorna ta större plats i konserterna har hon chansen att gå från "bra och lovande" till "verkligt angelägen".
Ändå en varm och härlig konsert med en publik som verkligen bar fram artisten.
Och ännu en fjäder i hatten för arrangerande Lucky You, som tar vara på Sagateaterns möjligheter att nå en kräsen, lyssnande musikpublik.