För utomstående skulle det lätt kunna avfärdas som en musikalisk avart, en orgie oväsen och skrikmusik. Men för de på plats betyder det här allt. Precis allt.
Att hardcorens guldålder i Sverige är förbi är sedan länge ett faktum. Det är nu över 15 år sedan grupper som Refused, Raised Fist och Linköpingband som Nine och Outlast slog igenom och tog med sig allt vad veganism och sexuell avhållsamhet hette in i ungdomskulturen. Och trots att flera av dessa band fortfarande är aktiva, Refused gör till exempel just nu en hyllad återföreningsturné, så måste man medge att ilskan och glöden som en gång fanns inom genren i dag är något mer dämpad.
Därför betyder ett arrangemang som Motala Hardcorefestival också extra mycket. Line-upen består kanske inte av band som garanterar kassasuccér. Men för de som fortfarande sluter upp kring den aggressiva musiken är det hjältar som intar scenen. Ta bara amerikanska Crowbar. Med sin långsamma, tunga och ångesfyllda hardcore blev de stilbildande och banade väg för en helt egen musikgenre kallad sludge. Att de dessutom gör sin första spelning i Sverige sedan 1993 i lilla Motala gör inte kredabiliteten mindre.
Tacksamheten för arrangemanget är också tydligt. Otalet är de hyllningar som arrangören Christian "Boris" Pettersson får från både publik och musiker. "Den här låten går ut till Boris som dragit ihop det här. Det behövs folk som honom som eldar på och håller scenen vid liv" säger Claes Nordin Tärby i straight-edge kollektivet Anchor när han påar den sista dängan i bandets högklassiga spelning.
När amerikanske metalcorebandet First Blood kliver upp en stund senare hörs liknande lovord. "Give it up for Boris. This is the first time we play here in Sweden in a long while" skanderar sångaren Carl Schwartz medan festivaldeltagarna dansar sig gula och blå inne i moshpiten.
Att också mindre lokala akter, likt Motalabandet Atmosfear, ges chansen visar också att festivalen vill bidra till återväxt inom genren. Trots en tidig speltid och ett relativt glest golv visar gruppen att man ämnar förvalta det förtroendet.
Festivalens relativt låga besöksantal med cirka 400 betalande drar ner helhetsintrycket en aning. Men att hjärtat fanns på plats i Motala på lördagskvällen, det råder det ingen som helst tvekan om.