Förra gången var det Nocturnal som backades upp av Skogen Brinner och La Fleur Fatale. Nu var det dags för Oblivious som stöttades av Norrköping Skraeckodlan och den på förhand hemliga akten Märvel.
Skraeckodlan inleder med en imponerande svit av hårt svängande klassisk hårdrock. Det är svårt att inte imponeras av dem - de lyckas kombinera sitt 70-tal med en modern ljudbild, och får de bara till en eller ett par något mer utstående spår är de verkligen att räkna med.
Märvel spelar en hel del nytt material från en till hösten kommande skiva, bland annat ”Remember”, som med eftertryck visar att de fortfarande är den enda förvaltaren av Hellacopters-arvet värt namnet. Faktum är att just den låten är så pass bra att Märvel förtjänar att helt stå på egna ben, och få ett verkligt genombrott. Stilmässigt tycks de luta bort från punk och gå mer mot rock-delen av sin punkrock.
Själva huvudpunkten med kvällen var Oblivious och firandet av deras andra skiva ”Creating Meaning”. Förutom skivan så markerar även spelningen slutet för en epok i bandets historia - två av medlemmarna gör sin sista spelning. Enligt uppgift är det ett vänskapligt uppbrott och Oblivious verkar trivas på scen. Musikaliskt domineras spelningen av det nya materialet, som visar på en bra bredd hos bandet - det blir både lite lugnare spår i form av ”You are the war” och hårdare som ”What a trip”. Oblivious är tveklöst bra musiker, men deras främsta tillgång, åtminstone ikväll, ligger i trumspelet som bär fram bandets annars inte överdrivet originella retro-hårdrock.
Även om den här kvällen var mer sparsmakat besökt än Nocturnals releasefest, stärker det här ytterligare känslan av att den lokala musikscenen är verkligt stark.
Andreas Homanen