Trots snöfall i går kväll kom drygt 500 personer till konserten i Missionskyrkan. Och alla fick full utdelning. Johan Stengård kramade ornamenterade guldtoner ur sin saxofon. En veteran i sina bästa år, 61, som spelat med de flesta, både i studios och på turnéer. Med sina nyfunna, begåvade vänner pianisten Marcus Sturewall och vokalisten Linda Frithiof skapade de en unikt skön konsertkväll till generösa applåder.
Helt överraskande och otroligt nog var detta endast andra gången de framträdde tillsammans på en turné som ska omfatta tio olika städer. Ett 15-tal låtar fick vi njuta av. En hel del Abba-låtar, ibland i nya arrangemang, Sinatras ”My Way” och några klassiska julsånger av tonsäkra Linda Frithiof. Hon har en rikt modulerad och vacker röst.
Johan Stengårds mellansnack kammade hem många extra poänger. ”Spela fel några gånger, så förstår de hur svårt det är”, citerade han Putte Wickman. Stengård bär hela musikskatten inom sig och kan smeka, dramatisera, brodera ut och stegra tonskalor som den äkta saxkonstnär han uppenbarligen är. Poetiska nytolkningar av örhängen.
Den unge pianisten Sturewall måtte vara en naturbegåvning som så säkert kan ackompanjera alla nyskapande utsirningar. Alla tre avslutade tillsammans med en surverän tolkning av ”Amazing Grace”.
Konsertens syfte är att avkastningen ska till den ideella föreningen Tappra Barn. I det här fallet ska medel gå till ”Friends”, en antimobbing-organisation.