Och medan schlageryran som ett säkert vårtecken sprider sig över landet, känns Norrlands-blues bra mycket verkningsfullare för att fånga alla de känslor som uttrycks genom musik. Det här är kvällen när mångas blickar styrs mot Norrland och Melodifestivalspremiär, samtidigt som Norrlands kanske bästa band, Bo Kaspers Orkester, styrt kosan till Linköping. En bit härifrån, i Cloetta Center, bjuder därtill LHC upp till hockeyfight mot Luleå. Det är Norrland mot Linköping och Linköping för Norrland på flera plan.
Det Bo Kaspers som denna kväll har intagit Crusellhallen i Linköpings Konsert & Kongress bjuder sin vana trogen på lättsam, underfundig musik om livsbagateller och stora frågor. Repertoaren är en blandning av välkända alster som följt med bandet under deras artonåriga historia, och låtar från senaste skivan New Orleans. Det utpräglade bossanova-gunget, blues- och jazzinfluenserna, har blandats upp med ett något rakare pop- och rocksound. Detta dekoreras på ett lekfullt sätt med intron lånade av Ravel och stick från 60-tals pop. Ackompanjemangsmässigt stärker man därtill vissa låtar med ett gästspel av Per Anelid, Martin Olsson och Niklas Wärnsberg från Linköping Jazz Orchestra. Och därmed skapas också den närmst perfekta live-upplevelsen: blandningen av det välkända, det nya, och leklusten som vågar göra avsteg från albumversioner. Jag slås särskilt av de effektiva bas-riffen som stärker känslan och hur elektrifieringen matchar upp mot det klassiska Bo Kaspers-soundet.
På Cloetta Center slår LHC Luleå, men i övrigt är den här helgen Norrlands. Den musikaliska kontringen är lika självklar som hur regnet utanför intensivt jagar bort snön och förutspår en solig söndag i vårens tecken.
Christina Öberg