Garden, Konsert & Kongress, Linköping, 20/10
In Flames klubbturné för ett par år sen gav mersmak, och den här veckan inledde de Sverigevändan av årets upplaga med dubbla östgötaspelningar. Efter Norrköping på måndagen var det Linköpings tur på tisdagskvällen. Även om premiären var mycket lyckad, så är det inte frågan om dag två var än bättre. Inte minst publikmässsigt.
Garden är så full det går av In Flames-fans som är på tå redan från början, och bandet hinner knappt spela klart "Superhero of the Computer Rage" innan de första talkörerna börjar skrika bandets namn.
In Flames tackar genom att vara precis vad de ska vara - Sveriges största metalband. Varje låt sitter perfekt och Anders Friden gör som vanligt en lysande insats på sång. Men de bitarna är som de alltid är.
Det som gör In Flames extra kul att se nu är låtvalet. De har samlat på sig en diger låtkatalog. Ikväll får vi en varierad uppsättning låtar. Och inte för att jag tror att In Flames skulle börja hemfalla åt att bry sig om vad kritiker säger. Men faktum är att det är länge sedan de spelade så här mycket förhållandevis gammalt material.
Även om det framförallt är en imponerande helhet av låtar, finns det några som står ut. "Bullet Ride", "Square Nothing", "Crawling Through Knives" och "Deliver Us" är låtar som skulle få vilket band som helst att stilla säga: "Aha, det är SÅ man gör".
Sedan har In Flames en perfekt avslutningslåt i "My Sweet shadow". Nedvarvningen före refrängen lämpar sig löjligt bra att tacka publiken under. Men framförallt är det publiken som borde tacka In Flames – vi är verkligen inte bortskämda med tisdagskvällar som den här.