Utställningen pågår till 22 juli
Redan i utställningstiteln framhålls olikheterna i konstnärernas bildspråk. Ulla Carlbergs akvareller är mera intimt lågmälda och Börje Mathiassons utåtriktat energiska. Trots titeln finns mycket som är gemensamt för konstnärerna. Båda använder samma teknik, är medlemmar i Linköpings Akvarellsällskap och bosatta i staden.
Och utställningen fungerar utmärkt som helhet. Akvarell kan både vara poetisk och utlevelsefri, noggrann eller mera våghalsig. Allt beror på den som håller i penseln. Ulla Carlbergs arbeten kännetecknas av poetisk precision och omsorg. Samtidigt hedrar det henne att hon vågar experimentera och fantisera inom denna ram. Djärva streck, linjer och halvt upplösta former förekommer.
Börje Mathiasson har blivit allt friare och vågar ta större risker, vilket han lyckas mycket bra med, tycker jag. Han går mot allt större abstraktion, utan att helt lämna det föreställande. Dynamik och temperament finns i de flesta av hans bilder.
Konstnärernas olikheter finns också i motivkretsarna. Hon väljer bruksföremål som keramiska skålar, en burk, ett fönster eller något annat näraliggande i intimsfären. Han föredrar de stora scenerierna som till exempel ”Bränd stad”, utsikter, landskap eller sommarspel. Han är ju också känd arkitekt och därmed van vid stora tag. Hans arbete med att utveckla kulturprojektet Sörby rundloge är imponerande i skala och ambitionsnivå. Om Mjölby kommun ännu inte gett honom ett rejält kulturstipendium är det dags nu.