Foto och grafik
Utställningen pågår till 27 mars
Sugande stämningar i kvällskymning är den påfallande upplevelsen av Caroline Färnströms nya utställning. Människor i rörelse i sina egna eller yttre rum. Vemodigt och vackert på samma gång. Mot fonder av natur eller urbana miljöer utspelar sig minidramer.
Som grafiker med säte i Krogen Amerikas verkstad har hon utvecklat en egenart med instagramkonst. Det innebär att hon fotograferar via sin Iphone och via program som Art studio bearbetar bilderna till sitt eget konstspråk. Processen liknar photoshop men är mera direkt, eftersom nästan allt arbete kan ske i den smarta telefonen.
Man kan säga att hon som konstnär målar digitalt. Och det gör hon bra, mycket bra. Bilderna har konstens alla kännetecken av originalitet, kvalitet, atmosfär, känsloladdningar och särpräglade uttryck. Det är nästan som poesi eller utklippta scener från filmer av Antonioni, Ettore Scola eller Tarkovskij. Filmstills för att använda Cindy Shermans begrepp.
Eller varför inte jämföra med Roy Anderssons arbetsmetod, där varje filmscen är som ett utsnitt ur en 1600-talsmålning.
Men Caroline Färnström vore inte Caroline Färnström om hon nöjde sig med en ny dogmatik. Det ligger inte för henne – ända sedan hon tog plats i Linköpings konstliv för 25 år sedan. Hon kom med ett frigörande förhållningssätt till den klassiska grafiken. Traditionens tyngd vägde lätt i hennes experimenterade med olika blandtekniker.
Detta präglar även utställningen i Galleri Vreta kloster. Förutom de kvadratiska instamgrambilderna finns även grafiska blad, ofta som monotypier, samt några målningar och kombinationer av olika collage.
Man skulle bara önska sig att några av de små bilderna förstorades upp till två meters format. De håller för det och utställningen skulle få större dynamik. Ändå skulle man känna igen hennes språk och tonlägen. Här återanvänds, förvandlas och repeteras bildflöden i nya dräkter. Eller som Andy Warhol sa: ”Är inte livet som serier av bilder som förändras när de repeterar sig själva”.