Efter ett meteoritregn har jorden insvepts i mörker. Meteoriterna har dödat 90 procent av jordens befolkning och solens skyms av ett tjockt lager stoft. Matbristen är skriande och det är inte bara diverse damm som orsakar brist på ljus utan allmänt kaos råder där krigsherrar försöker ta herraväldet. Dark Conflict utspelar sig alltså i en riktigt mörk värld, vilket märks tydligt i spelet. Musiken är dyster (och dålig) och grafiken mörkare än i tidigare spel.
Advance Wars-spelens stora styrka har alltid varit de turordningsbaserade striderna. I Dark Conflict har utvecklarna verkligen lyckats med striderna. Det känns nämligen som om Intelligent Systems finslipat varje enhet för att få ett så optimalt spelande som möjligt, och dom har verkligen lyckats med att skapa välbalanserade enheter och slagfält.
Slagen sker till lands, sjöss och i luften. Alla enheter har sina olika egenskaper med sina för- och nackdelar. Till sin hjälp har man såväl lättare enheter som riktigt tunga. Infanterisoldater, motorcyklar, bombflygplan, örlogsfartyg, hangarfartyg, stridsflygplan, tanks med mera samsas om utrymmet. Spelet är omgångsbaserat. Det innebär att var och en gör sina "drag". Man flyttar enheter, attackerar, lastar på enheter på transportfordon, tillverkar nya enheter i olika fabriker med mera. När man sedan gjort alla "drag" på spelplanen är det nästas tur.
För att vinna krävs mycket strategiskt tänkande. Genom att inta städer får man tillgång till resurser som kan användas till att reparera enheter eller att bygga nya. Det gäller att dra nytta av terrängen och sina enheter. I skogen kan man gömma sig medan en soldat med pansarbrytande vapen med fördel kan förflyttas upp i bergen och där ha bättre sikt. Ett bombplan är chanslöst mot attackflygplan medan den är effektiv mot tanks och annat på marken.
Enspelarläget följer en story kring hur militärkadetten Will och hans kollegor kämpar för att upprätta en civilisation mitt i allt laglöst kaos som uppstått. Jag fann inte storyn speciellt fängslande utan snarare seg, men det kan bero på att jag var för otålig och inte orkade läsa igenom alla dialogrutor ordentligt. Banorna i detta kampanjläge är mycket varierande. Till en början är det mest lärouppdrag där man sätter sig in spelet. Allt eftersom man spelar får man prova på en allt större vapenarsenal. Samtidigt får man vara beredd på att variationen från bana till bana är stor. Ena stunden kan man ha ett enormt slagfält med flygfält och en mängd tunga enheter. I nästa stund kan man ställas inför en helt annan situation med enbart ett fåtal enkla enheter.
I kampanjen ingår 26 uppdrag samt några sidouppdrag. Utöver dessa finns en stor mängd enskilda banor som antingen kan spelas enskilt eller mot kompisar. Ni kan spela upp till fyra personer på en och samma DS genom att skicka konsolen mellan er eller så kan ni spela trådlöst med varsin maskin. Ni får dock räkna med långa betänketider. En strid kan därför ta riktigt lång tid. Dark Conflict har även försetts med onlinespel där du kan utmana en kompis via nätet (enbart två spelare).
Som spelare kan man i det närmaste plöja ner oändligt med tid i Dark Conflict, så en liten varning kan vara till hands. Spelet är mycket beroendeframkallande vilket innebär att timmarna kan flyga iväg ganska fort. Det finns många banor att spela igenom. Dessutom kan du designa egna eller byta med andra så spelet kan räcka riktigt, riktigt länge.
Betyg: 8/10