Bäst när man spelar med tre kompisar

Strid mot akriderna på planeten EDN, för att inte istiden ska komma tillbaka. Men i spelet finns också snöpirater att bekämpa.

Foto: Fotograf saknas!

Kultur och Nöje2010-05-17 10:51
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Lost Planet 2 (Playstation 3) Istiden på planeten EDN är över. Numera finns både djungel och ökenområden, men om inte planetens akrider elimineras riskeras en ny istid.

Akriderna är insektsliknande monster som finns i storlekarna från lagom stora till så in i hoppsan gigantiska. Just de enormt stora bossarna är en av spelets stora behållningar. Här gäller det verkligen att inte lida av allt för stor insektsskräck.

Alla akrider har svaga punkter. Det gäller exempelvis extremiteterna. Skjuter man av ett ben försvagas akriderna normalt påtagligt och det blir lättare att sätta in en dödsstöt. Tyvärr måste jag säga att mängden akrider har minskat sedan det första spelet.

I Lost Planet 2 finns betydligt fler mänskliga fiender i form av snöpirater. Precis som i det första spelet finns även stora robotar, så kallade VS:ar eller mechs. Dessa kan man äntra och får då helt plötsligt tillgång till betydligt kraftfullare vapen. Det finns till och med VS:ar med plats för mer än en person. VS:arnas vapen är dessutom löstagbara och när man släpar runt på sådana får man riktigt tuffa vapen i sin hand.

I Lost Planet 2 är man inte ensam utan man har hela tiden med sig tre polare vilket verkligen behövs i de svårare passagerna. Väljer man att spela ensam så får man finna sig i att man får med sig datoriserade medspelare istället. Deras artificiella intelligens (AI) duger så länge det bara gäller att slåss mot fiende efter fiende. Det går däremot inte att säga till en AI att stanna och bevaka en punkt utan de banor där det gäller att försvara speciella datapunkter så får man allt vackert göra det själv.

Likaså är AI-medspelarna inte speciellt användbara i bossfighterna utan där får man vackert göra det mesta av jobbet själv. Förutom fyra personers co-op online erbjuder Lost Planet även andra ganska bra flerspelarmöjligheter med upp till sexton spelare. Kontrollen förtjänar verkligen att nämnas. Den sitter som gjuten och är verkligen tajt.

En ovanlig finess är att man med R2- och L2-knapparna används för att snurra på spelaren ett kvarts varv. På så sätt kan man snabbare svänga runt. Det är ont om sparpunkter i Lost Planet 2. Man är tvungen att spela igenom ett helt kapitel för att kunna spara spelet. När man dör kan man dock återuppstå på någon av de datapunkter som man kan aktivera utmed banorna. Varje gång man dör minskar dock en särskild mätare och när den slår i botten är man ohjälpligt död och måste spela om från kapitlets början vilket i värsta fall kan innebära att man tvingas spela igenom mer än en halv timmes svåra passager igen.

Lost Planet 2 är som bäst om man väljer att spela co-op tillsammans med upp till tre kompisar. Spelet bjuder på imponerande bossar och storslagen action. Räkna inte med speciellt många och långa lugna perioder utan Lost Planet 2 erbjuder intensiv action från början till slut. Även om spelet går att spela ensam så är det som flerspelarspel som det växer till sitt rätta jag.

MATS ERNOLFSSON