Blazing Angels 2: Secret Missions of WWII (Playstation 3)
Victor har axlat manteln som stridspilot under andra världskriget. Han har stridit mot axelmakterna såväl i Tyskland som över Egyptens pyramider.
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
En av de saker som skiljer Blazing Angels 2 från sina syskonspel är den spekulativa storyn. Berättelsen börjar som vilken annan med kamraderi, snabbkäftade flygaräss och vågade räder över tyskt territorium. Detta tar snart en vändning som drar tankarna mot Robert Cowleys bok "What If?" där alternativa krigsscenarion målas ut. Fienden använder inte längre maskingevär utan teslacoils i värsta Command and Conquer-stil. Denna något alternativa premiss är uppfriskande i en genre som annars är att likna vid den oändligt brinnande skärselden för dom som ansåg att andra världskriget var ett helvete. Men, det väger inte fullt upp spelets alla svagheter. Först kanske jag ska nämna att även om storyn är lite annorlunda är de karaktärer som porträtteras lika tunna som papper och dialogen lika värdelös som ett tyskt mark i mellankrigstiden. Detta då utan att nämna hur storyn i ett spel till PS3, världens kanske nu starkaste spelkonsol, berättas med hjälp av diabilder. Även om diabilder och karikatyrer var "teh shit" på 40-talet anser jag att vi kan förvänta oss lite mer av något som trots allt är mestadels ett singleplayer-spel.
Om vi ska ta ett par ord om vad jag faktiskt tyckte om med Blazing Angels 2, så uppskattade jag i hög grad hur poäng värderades. Varje kill eller vågad flygning du gör ger dig extra poäng som senare kan spenderas på uppgraderingar till dina plan. Detta är inget nytt på något sätt, men fungerar fortfarande väl. Poängen ger dig en anledning att vilja göra bra ifrån dig annat än bara för att ha en hög highscore. Jag tyckte även om en del av de miljöer man får tillfälle att slåss i och det faktum att spelet sällan håller dig till samma plats allt för länge. Ena minuten är du i Tyskland och nästa i Egypten vid pyramiderna.
Med detta sagt kan jag fortsätta att misshandla Blazing Angels 2 verbalt lite mer. Spelet blir på många sätt för lätt. Main objectives är ofta enkla att uppnå och då en del av uppgraderingarna är lite väl obalanserade behöver man inte alltid fullfölja sina sekundära mål för extra poäng. Att sedan en del av uppdragen har förhållandevis långt mellan sina checkpoints borde alltså inte vara ett problem. Jag upplevde det däremot i högsta grad som ett problem då jag under ett tidsbegränsat uppdrag, sju minuter in, blev påkörd av ett annat flygplan utan förvarning eller förmåga att undvika kollision. Jag dog direkt och fick snällt spela om de senaste sju minuterna av banan.
Kontrollmässigt är planen, på ett realistiskt sätt, lika lätta att navigera som kundvagnar med trasiga hjul. Detta klagar jag inte på, då det som sagt är realistiskt och realism är viktigt i denna genre... även om fienden flyger med teslacoils på sina flygplan. Något jag däremot hängde upp mig på är den låsfunktion som erbjuds spelaren. Man kan med ett knapptryck hålla kameran riktad mot en specifik fiende för att kunna spåra honom bättre. När detta medför att man halvt om halvt förlorar kontrollen och färdriktningen hos planet vet jag inte om jag ska prisa realismen i hur svårt det var att flyga stridsplan under andra världskriget eller kritisera det faktum att denna funktion får mig att vilja flyga på egen hand.
Multiplayermässigt finns inte mycket att säga. Dogfighting är sällan spännande, särskilt inte i splitscreen multiplayer då matcherna kan dra ut väldigt på tid tiden. Är man ute efter ett bra multiplayerspel med luftstrider till PS3 finns det ett spel som heter Warhawk, vars multiplayer är oändligt mycket bättre än Blazing Angels 2:s läge och även kostar hälften så mycket som detta spel.
Då andra världskriget-spel sällan ingjuter höga förväntningar i mig kan jag säga att även om Blazing Angels 2: Secret Missions of WWII inte gjort mig besviken har det sannerligen inte gjort mig glad. Om du vet att du gillar den här sortens spel är du antagligen främst jättearg på det sätt jag sågat din favoritgenre de senaste 700 orden, men även redan övertygad om att du ska köpa detta spel vad kritiker än säger. För resten av er avråder jag från förlängd kontakt med medelmåttiga WW2-spel. Stöd digital distribution, köp Warhawk genom PS-store istället.
Betyg: 4/10