(Playstation 3)Att vara isbjörn är tydligen inte det lättaste, åtminstone inte om man heter Polar. Han måste ta sig igenom 50 isiga banor fyllda med fylld med isblock, igloos, bomber och inte minst pälsjägare som är honom hack i häl.
Spelplanerna består av rutiga bräden där Polar ska ta sig förbi alla hinder. Huvuddelen av hindren är is- och snöblock. Snöblocken kan man bara slå sönder medan man även kan flytta isblocken. Puttar man på ett sådant åker det nämligen iväg och stannar när det stöter på något hinder. Träffar isblocken en pälsjägare (eller gärna fler på en gång, för det ökar antalet poäng) så försvinner denne upp i tomma intet.
Man kan även bli av med pälsjägarna med hjälp av bomber och efter ett antal banor introduceras fler och fler föremål.
Polar Panic består av tre spellägen. "Puzzle mode" är precis vad det låter. Det är det roligaste läget med rent pusslande. Till en början är det inte speciellt svårt utan de första nivåerna kan mest ses som inlärningsbanor. Senare i spelet blir det däremot tuffare och tuffare.
När varje bana är avklarad får man betyg efter hur snabbt och på hur få drag man klarat banan på. Det gör att man senare kan komma tillbaka till banorna för att försöka knäcka rekorden. I "Story mode" har man lagt till en urvattnad berättelse som i sig inte tillför speciellt mycket. Här vimlar det av pälsjägare som det gäller att dels undvika och dels förinta. Det ordet, förinta, lät blodigt, men Polar Panic är ett mycket snällt spel.
Slutligen har vi "Survival mode" som är intensivt spel mot antingen datoriserade motståndare eller mot upp till tre kompisar. Polar Panic har en skön, om än ganska simpel, grafisk utstrålning som liknar tecknade serier. För den skull ska ni tro att spelet bara riktar sig till barn. Polar Panic är ett bra pusselspel för alla som gillar kluriga spel med problemlösning. Att kunna tänka under press är en stor fördel.
MATS ERNOLFSSON