Utomjordingen Crypto lever livet i 60-talets USA när hans moderskepp sprängs i småbitar av sovjetiska kärnvapenmissiler. Här börjar ett äventyr bland hippies och KGB-agenter allt med en ordentlig dos rå humor.
Crypto (kort för Cryptosporidium) är USA:s president och använder sin höga position för att kunna gå på fester och umgås med Hollywood-stjärnor. Hur Crypto kom att bli USA:s president antar jag att man får reda på om man spelar första spelet, något som jag inte gjort. Furonernas (den utomjordisk ras som Crypto tillhör) moderskepp är lastat med Furon-DNA som är anledningen till att Furonerna kommit att besöka Jorden. Tydligen så innehåller det mänskliga DNA:et, Furon-DNA vilket Furonerna har brist på och behöver för att överleva. När moderskeppet sprängs i inledningen av spelet så ger sig Crypto ut för att slå tillbaka och i bästa mån minska skadan.
Till sin hjälp har Crypto en vapenarsenal och sitt flygande tefat. Vapenarsenalen växer i och med att Crypto samlar bitar av moderskeppet som spridits ut över Jorden. Spelet utspelar sig i ett antal städer, den första staden heter Bay City och är väldigt San Fransisco-inspirerad. Här springer du som Crypto runt mellan husen och utför diverse uppdrag. Ett uppdrag kan röra allt från att infiltrera ett gäng hippies till att placera ut minivans på hustaken. För att smälta in bättre med omgivningen så kan Crypto ta över människors kroppar (body snatch). Att hoppa in i en människas kropp väcker uppmärksamhet som kan leda till att polis tillkallas, men med lite psykologiska krafter kan Crypto få människor att glömma vad de sett. Tas kroppen av en polis eller militär över kan denna användas för att ringa poliscentralen och dra tillbaka utsända enheter. Detta kan vara väldigt användbart då Crypto inte är helt diskret när han drar fram i staden. Det blir en hel del skjutande, vilket drar till sig polis vilket leder till ännu mer skjutande och så är spiralen igång.
I vissa uppdrag räcker det inte att springa omkring till fots utan du måste manövrera det flygande tefatet. Det är utrustat med en rejäl kanon och kan dessutom med en kraftstråle lyfta objekt såsom bilar och människor. Lyfta bilar och människor kan även Crypto göra, detta med hjälp av sina psykokenetiska krafter.
När som helst i spelet kan en andra spelare ansluta och hjälpa till med uppdragen. Skärmen delas då upp i två halvor. Eftersom det i detta läge är meningen att man ska samarbeta så tillåter spelet inte att man springer för långt ifrån varandra. När man flyger tefatet så får den andra spelaren styra en extra kanon.
Dialogerna i spelet är väldigt råa och humorfyllda. Oftast så kan man välja att säga extra kommentarer som inte för samtalet vidare utan bara påvisar hur dryg och okänslig Crypto är. För övrigt så hör man ofta kommentarer från personer i omgivningen. Kommentarer om att Crypto är en utomjording och utrop från skrämda människor duggar tätt. Grafiken i spelet är vad man kan kräva av ett Xbox-spel. Stilen går åt det tecknade hållet och känns lagom orealistisk för spelets innehåll.
Destroy all Humans 2 påminner i min mening en hel del om Grand Theft Auto 3 vad speltypen behagar. Även om Destroy all Humans 2 är ett väldigt rått spel så finns det alltid en glimt i ögat och spelet gör inga anspråk på att vara coolt eller häftigt (till skillnad från GTA3). Handlingen känns genomarbetad och lagom galen och spelet bjuder lång underhållning. Tvåspelarläget fungerar väldigt bra även om vyn blir halverad. Destroy all Humans 2 är enligt mig ett toppenspel om än lite rått - Make war not love.