Drawn to Life handlar om en liten sockersöt värld där mystiska saker har börjat hända, mörkret närmar sig och invånarna har förlorat tron om din existens (jaa, du är en gudalik varelse!). Alla har slutat tro på dig förutom en liten tjej (eller honkatt...) Nu är det din plikt att skapa en budbärare och sedan rensa ut mörkret från världen som en gång lyste så ljust.
Eftersom att dom flesta som kommer att köpa detta spel kommer vara barn inom 7-10-årsåldern så har Nintendo inte tagit användning av en avancerad vokabulär eller en djup och sensmoralisk handling, nej, detta spel är ganska mycket gott mot ont, ljus mot mörker.. Det är däremot svårare att säga precis vilket genre detta spel tillhör i eftersom att det börjar som ett typiskt japanskt rollspel men sedan går det över till ett plattformspel i 2d, jag antar att dom endast använder rollspel perspektivet som ett sätt att ta handlingen framåt eftersom att spelet är nästan helt fritt från mellanscener och filmer.
Kontrollerna är självklart simpla tack vare den innovativa touch screenen som DS:en har, tack vare touch screenen kan man rita sina karaktärer utan några hinder och samtidigt kontrollera sin karaktär utan några krångel som helst, det betyder alltså att barnen slipper komma och fråga dig efter varenda översättning på kontrollerna i instruktionsboken!
Drawn to Life är faktiskt ett väldigt unikt spel. Man får verkligen designa sina egna föremål, fordon, karaktärer och ibland bakgrunder. Det är kreativt, kul och fantasifullt! Det perfekta presenten för alla som har barnasinnet i behåll! Gamla och unga!
Betyg: 9/10
Drawn to Life (Nintendo DS)
Handlingen samt karaktärerna - något som spelskapare är mest petnoga med att detaljera intill perfektion. Detta gäller dock inte för Drawn to Life, här får du, spelaren bestämma hur världen och huvudkaraktären ska se ut. Drawn to Life är ett sockersött spel utan något som helst våldsamheter och en sån stor användning av kreativitet som inte har skådats sedan the Sims kom ut.
Foto:
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.