Klick,klick,klick,klick
Hotel Dusk utspelar sig 1979. Huvudpersonen heter Kyle Hyde och efter att ha varit polis i många år är han nu resande försäljare. Han anländer till Hotel Dusk dels för att spendera natten men även för att plocka upp ett paket hans boss skickat. Dunning, hotellets ägare ger Kyle nyckeln till rum 215. Ett rum som sägs uppfylla folks önskningar. Så snart Kyle börjar gå runt hotellet träffar han dess gäster och blir snabbt involverad i både deras problem och hemligheter. Efter att ha spenderat en stund på hotellet inser Hyde att bara han gräver lite till kan han kanske hinna ikapp spöket från sitt förflutna, sin förra kollega Bradley.
Då handlingen är det viktigaste i spelet vill jag inte avslöja alltför mycket mer om vad som händer. Hotel Dusk är på många sätt likt en bok. Du håller ditt DS på samma sätt som en bok, följer en strikt linjär handling och vadar igenom mer dialog än många andra spel tillsammans. Den största skillnaden är att du slipper trycka i din bok med en penna var femte sekund för att kunna fortsätta läsa. Även om spelet går ruskigt långsamt fram (10 minuter i spelet tar 20-30 minuter i verkligheten) så håller storyn i sig och så länge du gör vad du ska får du en intressant och spännande upplevelse. Problemet där, och ett av spelets större problem, är att vid vissa tillfällen vet du inte vad du ska göra. Vid såna tillfällen är det lätt att fastna tio, tjugo minuter utan att något händer. Det är aldrig kul att köra fast i något spel men i Hotel Dusk är det verkligen sånt som får en att lägga ner spelet.
Taaaaake on meeeeee!!
Presentationsmässigt är spelet utmärkt. Dialogerna är levande och karaktärerna både välgjorda och säregna. Karaktärerna ser ut som om de vore skissade med blyerts och när det animeras ser det riktigt häftigt ut. Alla som sett AHAs video "Take on me" vet precis hur det ser ut. När två karaktärer talar med varandra ser man en på var skärm. Allt i spelet handlar inte bara om konversationer däremot. Du kommer med jämna mellanrum få lösa små pussel med hjälp av touchscreenen. Allt från att peta upp lås till att lägga tiobitars pussel. Pusslen är roliga, men lite väl enkla, distraktioner från de kopiösa mängder text spelet ger dig. I speltimmar ger Hotel Dusk sanningen utdelning.
Spelaren kan egentligen misslyckas på två sätt i spelet. Det ena sättet är att köra fast, vilket jag nämnde ovan. Det andra sättet är ifall man gör ett kardinalfel som ser till att Hyde blir utkastad från hotellet.
Hotel Dusk är 2000-talets svar på den "interaktiva äventyrsboken" med ett sannerligen unikt utseende. Det är både en riktig sidvändare och en hjärnkrafsare på samma gång. Dess största svaghet är dock det faktum att när man väl kör fast är det olidligt tråkigt.
Betyg: 7/10