Klonoa: Door to Phantomile släpptes 1997 till Playstation. Nu, drygt tio år senare, släpps en remake av spelet till Nintendo Wii. Klonoa är ett vad som ibland kallas 2,5D spel. Med det menas att man rör sig i två dimensioner medan grafiken i sig är tredimensionell. Det här spelkonceptet fungerar alldeles utmärkt och för tankarna till klassiska 2D-spel såsom Super Mario Bros.
Likheterna med nämnda spel finns faktiskt trots att spelen tillhör vitt skilda spelgenerationer. Vad ska jag då säga om storyn? Ska jag vara ärlig så vet jag inte riktigt. Jag har inte fått grepp om den. Hur som helst, man spelar som en pojke som utseendemässigt påminner en del om en tvättbjörn. Med sig har han den bollformade Hewpoe, en ringande som lever inuti en stor ring som Klonoa bär med sig. Hewpoe kan skjutas ut ur ringen och fånga olika saker. Klonoa är ett tvättäkta plattformsspel med gulliga "monster" som man kan fånga och kasta mot fiender, brytare och mycket annat.
Klonoa bjuder på ett rättframt spelande där spelglädjen har fått en dominerande roll. Exempelvis bjuder spelet på en okomplicerad och mycket väl fungerande kontroll. Man behöver inte hålla redan på en massa invecklade knappkombinationer. Även avsaknaden av krångliga precisionshopp mellan svåra avsatser sätter klart positiva spår i spelandet. Jag gillar denna enkelhet. Spelet bjuder trots allt på en del utmaningar och man slipper bli frustrerad över att man tvingas hoppa med millimeterprecision. Det grafiska finns det egentligen inte mycket att säga om förutom att den är mycket färgglad och charmigt gullig. Däremot skulle jag kunna skriva en hel avhandling om ljudet. Musiken och ljudeffekterna är visserligen fullt ok, men rösterna är förskräckliga.
Röstskådespelarinsatserna når ens knappt upp till b-filmsnivå. Lägg därtill en kryptisk och riktigt dåligt skriven dialog och du har förklaringen till varför jag inte greppat handlingen. Gullighetsfaktorn med klara färger och inte alltför avskräckande omgivningar gör Klonoa till ett idealiskt spel för barnen, speciellt med tanke på att spelet inte är alltför svårt och då det är ganska förlåtande. Jag vill dock inte sätta någon barnspelsstämpel på Klonoa utan det kan vara jättekul även för mer vana spelare, men det finns en risk att man tycker spelet är för lätt.
Betyg: 7/10
Mats Ernofsson