Du befinner dig på en näst intill borttappad planet långt bort från mänsklighetens vagga. Efter att tidigare ha misslyckats att kolonisera den iskalla planeten E.D.N. III görs en ny kraftansträngning. E.D.N. III är dock en ytterst ogästvänlig plats i vårt universum. Inte nog med att klimatet är enormt bistert, planeten är dessutom bebodd av en mängd monster, akrider. Dessutom finns snöpirater, överlevare från tidigare kolonisationsförsök.
Anledningen till att tidigare ansatser att befolka E.D.N. III misslyckats är de insektsliknande akriderna. Människorna hade helt enkelt inte vapen så att de kunde strida mot dessa monster. Nu har man dock skaffat stora, kraftfullt vapenbestyckade åkdon, vital suits (vs) som liknar robotar. Med hjälp av vs-robotarna kan man nu besegra varelserna och utvinna den energi som finns lagrad i deras kroppar.
Spelets handling känns smått ointressant trots att den är ganska välberättad med snygga, animerade filmsekvenser och okej skådespeleri. Man spelar som Wayne som hittas i snömassorna i sin vs. Han har till stor del tappat minnet, men minns en gigantisk, grönögd akrid (green eye) som hade ihjäl Waynes pappa. Sen börjar jakten på green eye tillsammans med ett par nyfunna vänner (?).
Lost Planet: Extreme Condition är ett actionstint tredjepersons spel där man i princip kan koppla bort hjärnan och koncentrera sig på sina vapen. Till fots finns ett gäng standardvapen, däribland automatvapen, granatkastare och prickskyttevapen. Dessutom finns olika typer av granater. Wayne kan även hoppa in i olika vs-robotar som är kraftigt bestyckade. Vs-robotarnas kraftfulla vapen, såsom laserkanoner kan faktiskt även plockas upp när Wayne går till fots. Det ser ganska komiskt ut när han släpar runt på dessa jättestora vapen.
De robotliknande vs-fordonen är betydelsefulla i olika strider. Dels ger dom skydd åt Wayne och dels är vapnen som sagt kraftfulla. Det finns några olika vs. Vissa är sega som stridsvagnar och då givetvis både robusta och kraftfulla. Andra är klenare och snabbare att manövrera och kan glidflyga uppför och över platåer.
Utan den värme som alstras av akridernas energikällor klarar sig inte Wayne speciellt länge i den extrema kylan. Man måste hela tiden fylla på Waynes energidepå. En energimätare visar hur välfylld depån är och om den når noll dröjer det inte förrän Wayne dör. Varje gång man dödar en akrid frisläpps dess energi som sedan kan användas för att fylla på Waynes energiförråd. Det finns även kontrollpunkter där man kan fylla på med energi.
Det finns ett flertal akrider som mer eller mindre påminner om hormonstinna insekter. Vissa är så stora att det ser näst intill omöjligt ut att besegra dom. Varje akrid har dock en eller flera svaga punkter, exempelvis på magen eller svansen. Monstren är verkligen imponerande, speciellt bossarna.
När det gäller grafiken är jag lite tudelad. Den är ganska snygg, men trots att den inte utnyttjar PS3:ans fulla kapacitet så hackar den lite här och där. Det är visserligen inget jag blivit direkt störd av, men så vitt jag minns fanns inte dessa problem i Xbox 360-versionen.
Det finns även en online-del i Lost Planet: Extreme Condition där upp till 16 personer kan delta. Man kan dels spela i lag eller alla mot alla. Dessutom finns ett lite mer udda spelläge där en person jagas av övriga deltagare.
Lost Planet: Extreme Condition är verkligen fyllt av action. Att kliva in i en grotta full med vingbeprydda akrider och bara peppra med automatvapnet eller att spränga ett akridnäste med den ena granaten efter den andra får adrenalinet att rusa i höjden. Då kan man stå ut med lite mindre skavanker såsom att det är småhackigt här och där. Spelet är dock inte speciellt långt. Enspelarläget kan man klara på sju-åtta timmar.
Betyg: 7/10