Jag tillhör dom som gillat de traditionella pokémonspelen med härliga turordningsbaserade fighter. De hade en stor charm. Nu utlovas en stor förändring. Det stämmer, men är det till det positiva?
Till en början kändes allt rätt. Man fick nämligen spela som en pokémon och inte en pokémontränare som i de tidigare spelen. I och för sig är du ingen pokémon utan en människa som förvandlats till en sådan. Det är ditt uppdrag att fixa så att din pokémon åter blir människa. Tidigt i spelet får man snart sällskap av en annan pokémon. Kul? Nja.
Du får olika uppdrag där du ska leta igenom olika grottor. Miljöerna är minst sagt trista och inspirationen att spela vidare sjunker snabbt. Att uppdragens variation är i det närmaste obefintlig gör ju inte saken bättre.
Nintendo DS innebär stora möjligheter. Det är Nintendo själva så stolta över och framhäver i sin marknadsföring. Varför används inte den tryckkänsliga skärmen på ett vettigt sätt? Det går lika bra, om inte bättre att använda styrkorset i spelet.
Så till striderna som är ett kapitel för sig. Jag gillade de gamla striderna. Visserligen är även de nya turordningsbaserade, men direkt på spelplanen. Det kommer alltså inte upp en särskild stridsskärm som på de äldre spelen.
Till skillnad från föregående spel står man inte stilla under striderna. Istället kan man flytta sig till närliggande "ruta". Man kan även attackera en fiende som befinner sig i en intilliggande "ruta". Jag har inte förstått vitsen med det hela, mer än att man får ett visst taktiskt inslag.
Förutom regelrätta strider finns olika saker man kan samla på. Mat och dryck är givetvis bra att ha, men det finns matnyttigare saker såsom stenar man kan kasta, bär som kan återuppliva pokémon med mera.
Pokémon: Mystery Dungeon är ett misslyckande. Nintendo tror att bara för att spelet har varumärket pokémon så kommer det att sälja bra. Tyvärr så kommer det nog att bli så.
Pokémon: Mystery Dungeon Blue Rescue Team (Nintendo DS)
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.