Supreme Commander: Forged Alliance (PC)

Ett av de största och ett av de massivaste spelen ni kan tänka er är här ännu en gång i form av en expansion. Denna expansion innehåller inte bara nya enheter och nya lag utan även en helt ny syn på hur strider kan bekämpas.

Foto:

Kultur och Nöje2008-01-18 00:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Supreme Commander har alltid varit och kommer alltid att vara ett av de mest krävande och ett av de mest avancerade strategispelen på marknaden ur inlärningsperspektiv. Valmöjligheterna är minst sagt många och det är något som även expansionspaketet håller fast vid, det finns till och med ytterligare lite mer att välja på i Forged Alliance än i originalet. Vilket faller mig alldeles utmärkt i smaken.

Från att ha tagit mig ca en dag att verkligen komma in i och lära mig, gav originalet en evig källa till skojigt erövrande och demolerande. Det tog sin tid att komma in i och att förstå sig på, men belöningen var enorm. Belöningen varade i evigheter med spelets enorma banor och gigantiska baser. EN enda match kunde ta upp till fyra timmar att färdigställa om man spelade i någorlunda lagom hastighet. Och då är det endast multiplayerdelen jag syftar på. Spelet hade, dessutom, även ett singleplayerläge med minst lika mycket att bjuda på.

Så hur bra mäter sig expansionen med detta monster till strategispel? Jo, det klarar sig bra. Vilket lätt kan förklaras genom att expansionen innehåller allt som originalet hade plus lite till. Däribland en ny faction och en hel drös nya enheter till de äldre lagen. Även grafiken har blivit uppdaterad sedan sist, tydligare gränssnitt och en förbättrad kontroll.

Men hur mycket spelet än innehåller och har att bjuda på är inte spelet speciellt optimerat för den vardagliga spelaren. Det är mycket, det är förvirrande och dessutom är kontrollen precis som i originalet ganska knepig att komma till rätta med utan hjälp. Det är dessutom enligt mig en väldigt usel hjälp man får med att lära sig grunderna genom spelets gång (precis som i originalet) och den lilla hjälp man väl får är inte direkt någon djupdykning, utan skrapar bara spelet på ytan. Vilket verkligen inte fungerar på ett spel med så mycket att bjuda på.

Spelet har alltså en hel evighet med spelglädje att bjuda på men som tyvärr är en aning för svår att komma åt utan undervisning. Detta är givetvis ett dilemma som man kan tycka är skit-samma, "orkar man inte engagera sig så kan man lika gärna strunta i spelet". Men jag tycker att det är synd att ett spel så bra som Supreme Commander brister på inlärningskurvan när alla moderna spel erbjuder en riktig tutorial förutom just Supreme Commander.

I viket fall som helst har spelet en hel del pålager som bara väntar på att bli upplockat och lekas med. Det har så pass mycket att jag efter att ha spelat originalet i oändligt många timmar kan tycka att expansionen är en helt annan upplevelse. Inte bara på grund av nya enheter utan på grund av hur de nya enheterna påverkar balansen mellan de olika lagens enheter och så vidare. Det är ett så pass djupt spel att man riskerar att drunkna om man inte verkligen avgudar renodlade strategispel.

Allt som alla skulle jag vilja säga att detta är ett spel för den riktiga strategifantasten och inte för den vardagliga spelaren. Men, den vardagliga spelaren bör ta en titt på det innan han eller hon dömer det, för det vore så synd att gå miste om något så magnifikt som Supreme Commander.

Betyg: 9/10