Är det någon som minns det gamla Playstation-spelet Kula World från 1998? Det är än i dag ett av de roligaste pusselspelen jag spelat. Denna nya tolkning av originalkonceptet når inte riktigt upp till samma nivå som föregångaren. Detta trots att utvecklaren Jesper Rudberg varit med och designat båda.
I Puzzle dimension ska man rulla en kula på en svävande konstruktion och samla ihop ett antal blommor som sedan låser upp banans utgång. Själva konstruktionen man rullar runt på består av olika fyrkantiga plattor och är designad på ett labyrintliknande sätt. Man måste hela tiden planera framåt då olika rutor har olika egenskaper. De kan börja brinna, rasa ned, vara hala och andra problematiska saker. Kulan kan förflyttas framåt, bakåt eller i sidled och som extra hjälp kan man få den att hoppa. Vissa banor kan vara konstruerade så att det går att rulla runt till undersidan och finns det en plattform nedanför kan man såklart rulla över kanten och landa säkert nedanför.
Kameran går att justera för att få bättre vy över spelfältet och man kan även gå in i ett speciellt kameraläge där bilden zoomar ut och låter en få en ännu bättre överblick. Det finns, om jag inte uppfattat fel, 100 banor att ta sig igenom och svårighetskurvan är ganska bra. Allt eftersom man lär sig behärska banor introduceras nya rutor med annorlunda egenskaper. Efterhand som man samlar blommor låser spelet upp nya grupper av banor samt alternativ spelgrafik. Det finns även en rad olika achievements att nå för den som gillar det.
Grafiken är lite märklig i mitt tycke. Man har medvetet valt att pixellera allting och det är till och med en poänggivande sak att av-pixellera de rutor man passerar vilket sker automatiskt. Detta innebär att de går från att vara bestående av små, små rutor till att bli hela fasta objekt. Detta ska förstås påminna om 8- och 16-bitarsgrafik och är inte helt ovanligt hos indieutvecklare nu för tiden. Ofta finns det en poäng då dessa spel många gånger är typiska 8- och 16-bitarsspel som var vanliga på den tiden. Det knepiga med Puzzle Dimension är att det inte har den naturliga kopplingen. Därför känns det mest som att man försöker haka på retrotrenden som råder och även om det inte alls skadar spelet undrar jag bara vad vitsen är?
Samma sak är det med musiken. I ännu högre grad än grafiken känns den retroinfluerad men också riktigt svängig. Gillar man forna tiders spelmusik kommer Puzzle dimensions musik definitivt att tillföra något till spelupplevelsen. Spelmusiken finns dessutom att ladda ned från spelets hemsida till självkostnadspris.
Kula World är fortfarande lite bättre och lite roligare även om det inte är mycket som skiljer de två spelen åt. Och det är mycket möjligt att jag tyckt tvärtom om Puzzle Dimension släppts först, och det visar väl bara att det är en tämligen tidlös spelidé. Puzzle dimension är ett gediget svenskt hantverk och något av det bästa du kan spela just nu i den här genren.