Min svåger brukar försöka lära sonen Filip, två år, att säga innovationsbenägen. Det ordet karaktäriserar den typ av spel spelsnidarna på LucasArts gjort sig kända för. För de flesta behöver George Lucas adepter ingen närmare presentation. Sedan urminnes tider har de bjudit oss på spelgodis som Full Throttle, Grim Fandango och Monkey Island-serien. (För att inte nämna Star Wars, där kvaliteten åkt berg- och dalbana från spel till spel.) Gemensamt för just äventyrsspelen har varit deras härliga manus, genomsyrade av den lätt vridna humorn som många av oss älskar att uppleva om och om igen.
Nu är det dags att återigen dra på smilbanden. I sällskap av en något udda kvartett ofrivilliga hjältar beger du dig ut för att återhämta en magisk bok som har kommit i händerna på en ond kung. Ladda ditt svarta hål och landhajen och sätt igång. Du har 12 000 patroner på dig att rädda världen...
Skruvad humor
För alla som inte vet vad en landhaj (översättningen landkrabba passar inte in här, kan jag meddela) är, kan jag förklara. I den fantasivärld man målar upp i Armed & Dangerous är inte mycket normalt. Följaktligen består inte heller din arsenal av gängse automatvapen eller sedvanliga granater. Vapen är minst sagt uppfinningsrika. Sug ut dina fiender i ett mini-svart hål eller skjut ut en haj som simmar fram genom marken och sonika sväljer sitt byte helt. Genom hela spelet är den typiska LucasArts-stämningen påtaglig. Det är väldigt roligt och väldigt charmigt.
Lionhearts, så kallas den grupp av rebeller som oförtrutet kämpar mot den tyranniske Kung Forges styrkor. Huvudpersonen själv och den karaktär man spelar, kallas Roman. En litet kaxig typ och en sann machohjälte. Den tedrickande roboten Q drar vitsar med klassiskt brittisk accent. Mullvaden Jonesy har egentligen ett hjärta av guld, men låter oftast sina älskade sprängämnen tala, alternativt de dubbla revolvrarna. Och så Rexus, något slags mellanting. Förr en mäktig siare och magiker, nuförtiden bosatt i den isiga ödemarken Bergog med endast de flugor som ständigt surrar kring hans odörframkallande figur som vänner.En udda konstellation. Ett udda spel.
Vi har konstaterat att manus är bra. Humorn är allestädes närvarande, figurerna har utvecklade personligheter även om det gärna kunde ges mer djup till deras karaktärer än i mellansekvenserna. Grafiken vet man inte riktigt vad man skall tycka om. Ibland bra, ibland undermålig. På det hela godkänd. Faktiskt hade man velat kunna höja upplösning och detaljrikedom ett par snäpp. Det visuella lyfter aldrig riktigt, trots att effekterna som sådana är kul och fullständigt hysteriska. Ljudbilden är bra. Musiken är stämningsfull och bakgrundsljuden blir sällan störande.
Enformigt
Men alla polygoner är inte guld som glimmar och man skall inte ropa 10 i betyg innan man läst klart recensionen. Spelet har sina kännbara avigsidor. Med tanke på hur bra de bitarna är som verkligen är bra i Armed & Dangerous, är det litet synd att man inte lagt ner ytterligare litet möda på dem. Då hade det äventyrliga actionspelet sällat sig till övriga klassiker man prånglat ut under åren. Nu blir slutbetyget ändå bra, men inte ett toppbetyg. Det finns ett par uppenbara nackdelar. Det mest uppenbara problemet med Armed & Dangerous är att det blir aningen enformigt till slut. Man rör sig trots allt relativt linjärt genom banor med i stort sett likartade motståndare. Uträttar likartade saker och även om vapnen är udda och roliga att använda blir även de "standard" till slut.
Du kan bara spela som Roman, vilket är synd. Har man tagit fram ett väl fungerande galleri av figurer skall man använda dem fullt ut. Som det är nu slarvas möjligheter i form av mer tid i rampljuset för de älskvärda kompanjonerna bort i mina ögon.
Svårighetsgraden varierar även kraftigt. Du ställer själv in hur tufft motstånd du vill ha, men kan (som vanligt) inte ändra när du väl startat en spelomgång. Det hade varit givmilt att kunna ändra inställning mellan uppdragen, men man kan inte få allt.
Armed & Dangerous har fått ungefär samma mottagande överallt. Det är helt enkelt ett äventyrsspel med mycket, mycket humor. Det är fartfylld, fet action om än med väl mycket upprepning spelet igenom. Har du ingen humor eller har svårt för när det ständigt blir skjuta av, köp något annat. Käkar du patroner till frukost och skrattar inte åt något mindre vridet än Killinggänget eller Den nakna pistolen, spring och köp.
Post skriptum: Det bör tilläggas att spelet har laddat och sparat mycket snabbt, flutit problemfritt och inte krånglat på något sätt. Det vill säga till ett uppdrag långt in i spelet. Där får det för sig att jag av någon anledning dör/förlorar hela tiden och kraschar ner till menyn var 10 sekund. Hyggligt irriterande! Då jag inte funnit någon patch som fixat detta till dags dato, blir det poängavdrag. Så är det bara. Spel som krånglar utan synbar lösning har jag tappat tålamod med för länge sedan.
Betyg: 7/10