Bionicle (Xbox)

Legos lite tuffare Bionicle-figurer har huvudrollen i ett spel där du som Toa-krigare slåss mot ondskans makter.

Linköping2003-10-30 12:42
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Min nioårige son gillar Lego Bionicle skarpt. Han har ett flertal figurer som han leker krig med. När vi var på en pressträff där Electronic Arts visade kommande barnspel fastnade han direkt för Bionicle-spelet. Sedan dess har han åtskilliga gånger undrat när vi får hem spelet för test.

Själv måste jag erkänna att jag inte var speciellt imponerad av själva spelet, men jag har ändå trott att det kan vara ett spel som Bionicle-fans gillar. Där har jag rätt. Båda mina söner (nio och elva år) tycker om Bionicle-spelet. Jag har tittat på en hel del när min yngste son spelat, och har spelat en del själv.

Min son har verkligen spelat med enorm inlevelse. Han har slagits mot det ena mystiska monstret efter det andra. Till sin hjälp har han olika svärd med krafter som gör att man inte direkt går i närstrid. Istället far blixtar genom luften och förintar fienden. Dessutom kan krigarna skydda sig genom en sorts skyddsbubbla.

Jag förstod aldrig handlingen i spelet. Det jag vet är att man utforskar en ö vid namn Nui, där ondskan fått fotfäste. Under spelet bombarderas man med konstiga namn, krafter och föremål som jag aldrig fick någon förklaring på. Men, vad gör det? Det viktigaste är ju själva spelandet.

Omdöme: Jag gillar definitivt inte Bionicle själv, men jag tillhör heller inte målgruppen. Min yngste son älskar dock spelet. Han har spelat igenom det två gånger, vilket visar hans entusiasm. Därmed får spelet högt betyg. Jag måste dock reservera mig något, då jag tror att man måste gilla Bionicle-figurerna för att uppskatta spelet. Tyvärr är spelet ganska kort. Jag gissar att min son spelade igenom det på fem-sex timmar.

Betyg: 6/10

Läs mer om