Det första som slår mig när jag startar Dark Fall 2 är avsaknad av inledning i form av en videosnutt som är mer eller mindre standard, speciellt i den här typen av spel. Det hela ger mig en känsla av lågbudget, vilket även systemkraven och priset förstärker. Efter en stunds spelande inser jag dock att mina farhågor kom på skam. Visst är det en förhållandevis billig produktion, men den håller ändå en hög kvalitet.
Handlingen är det grundläggande i spelet och att avslöja för mycket om den skulle förstöra spelupplevelsen. För det är en upplevelse att spela Dark Fall 2, en ren skräckupplevelse. Året är 1912 och man ikläder sig rollen som en kartritare som skickas till ett litet fiskarsamhälle på skotska kusten. På en liten ö finns ett fyrtorn som det går många sägner om och de flesta handlar om förbannelser och spöken. Spelet startar strax efter att man anlänt till byn.
Alla som spelat Myst-spelen känner igen sig här även om spelkänslan och atmosfären mer skvallrar om det gamla svenskproducerade spelet Kosmopolska, om nu någon minns det.Spelvärlden består av ett antal statiska, förrenderade bakgrundsbilder där man med hjälp av musen klickar sig fram. Upplägget är föredömligt smidigt vilket gör att man helt kan skippa manualläsande och direkt låta sig slukas av den fantastiska atmosfären.
När musen förs över olika saker på bilden ändras pekaren till olika symboler för att visa att något går att göra där. Med ett musklick kan man titta närmare, förflytta sig eller använda saker man har plockat upp. Föredömligt enkelt. Vissa har klagat över att det reducerar en stor del av spelandet till ett så kallat "pixel-letande" vilket innebär att detaljerna ibland är så små att det kan vara svårt att hitta dom. Det påståendet är överdrivet, men visst får man vara tålmodig och genomsöka varje position.
Problemen i spelet är varierande men avsaknaden av en inbyggd loggbok gör att man är mer eller mindre tvingad att sitta och anteckna. För spelet kryllar av ledtrådar, symboler och information, och det är inte helt uppenbart alla gånger vad som är intressant och vad som kan ignoreras ur ren pusselsynpunkt. Efter en natts spelande hade jag en drös post it-lappar fulla med hastigt nedtecknade symboler, sifferkombinationer och ledtrådar över hela datorbordet.
Grafiken är på inga sätt nyskapande, men den är fortfarande vacker och skapar tillsammans med ljud och musik en bra atmosfär. Att detta är ett rent skräckspel går inte att ta miste på. Det hade kunnat bli rätt stelt och tråkigt med de statiska bakgrunderna, men med hjälp av kusliga ljud, förvrängda röster och stämningsfull musik skapas en stämning som gör att man hela tiden sitter på nålar. Det var åtskilliga gånger jag fick gåshud och kände kalla kårar. Dock utvecklar sig spelet efter några timmar från skräck mot kuslig mystik. För ska man klaga på något är det att skaparna har svårt att hålla balansen mellan detektivarbete och spänning. Dock är handlingen så pass bra att man inte påverkas av det nämnvärt.
I föregångaren fanns möjlighet att aktivera textning av allt tal, någon sådan funktion har jag inte lyckats hitta i denna del vilket gör att man får koncentrera sig ordentligt för att urskilja vissa meningar. Det är möjligt att det finns textning, men då mitt testexemplar bara levererades på en cd-skiva hade jag ingen manual att tillgå för att få svar på det.
Så det krävs att man är ganska hyfsad i engelska samt att man har ett stort tålamod. Ska man dessutom få ut spelets fulla värde rekommenderas ett par bra hörlurar och ett nedsläckt rum. Med dessa saker ger det tillsammans med spelet en riktigt kuslig spelupplevelse som garanterat kommer att skaka om.
Omdöme: Den stora nackdelen, liksom med de flesta spel i den här genren, är att det inte ger så mycket att spela igen. Men det är skönt att se ett spel som för en förhållandevis billig penning och förmodligen ganska billig produktion ändå kan ge spelaren en bra upplevelse. Om man dessutom beaktar de låga systemkraven är det svårt att inte ge Dark Fall 2 ett högt betyg.
Betyg: 8/10