De flesta av er känner förmodligen redan till det faktum att spelgiganterna Squaresoft och Enix har slagit sig samman efter flera års rivaliserande för att äntligen leverera de bästa tänkbara spelupplevelserna. Drakengard är varken flaggskeppet eller en produkt värdig nog att visa prov på deras kunskaper, men nog är det allt ett smakprov.
I rollen som Caim har man till uppgift att kämpa till sista droppen för att det goda ska segra; det är en typisk kamp mellan det onda och goda vi talar om. Redan i introduktionssekvenserna syns det klart och tydligt att kunskaper från de båda speltillverkarna sats samman. I synnerhet Squaresoft har annars ett väldigt säreget vis att göra videosekvenser, man ser oftast vid första anblick om de ligger bakom ett arbete eller ej.
Denna titel dök något oväntat upp för min del, det har inte varit någon hype bakom dess release. Vad jag väntade mig efter lite bakläxa var ett skönt renodlat rollspel, ni ska tro att jag blev förvånad när historien drar igång. Det räcker förmodligen att jag säger "Dynasty Warriors" för att ni ska förstå vinken från min sida, spelen är slående lika dock med olika teman.
Visuellt sett är Drakengard väldigt enkelt upplagt, allt till fördel för att spelandet ska flyta på utan problem. Som mest stöter man säkerligen på 50 fiender samtidigt, det krävs lite resurser för att få dem alla i rullning. Historien bakom spelet är lika magisk och gripande som de flesta andra rollspels, skillnaden är den här att spelmomenten är renodlade hack ´n slash-moment. Pumpa på knapparna tills tummarna blöder eller fjädrarna i handkontrollen lossnar, det är enda medicinen för Drakengard.
Lättspelat
Trots att vi blicker över en produkt som definitivt inte visar speltillverkarnas rätta sida så är det lättspelat och stundum svårt att slita sig ifrån, det krävs inget tankearbete utan enbart forcerat våld i högre utsträckning. Två slagknappar, en styrspak samt en hoppknapp; varsågod!
Undermålig AI
Motståndarna är trögare än sirap och attackerar helt utan vare sig omdöme eller ett uns av taktik. Snällt och tyst står de och väntar på sin tur att få banka på Caim medan deras stallkamrater hackas ned i grytbitar. Ett av spelens intressantare inslag är möjligheten att rida på och strida med drakar, de rockar järnet på slagfälten! Omringad av hordvis med fiender beordrar man i en handvändning draken att besudla dem allesammans av eld, mäktigt var ordet! Vissa banor är renodlat framtagna för att utkämpas med en drake, dessa liknar Xbox-versionen av "Panzer Dragoon" i större utsträckning.
Omdöme
Sammanfattningsvis har Squaresoft och Enix skapat en produkt som mer liknar ett mellanting mellan Panzer Dragoon och Dynasty Warriors snarare än ett mästerverk som prov på deras kunskap. Med framtida projekt hoppas jag på att få se något som ger dem som utvecklare en värdigare bedömning, den här trodde jag aldrig man skulle få se från deras sida. Hur som helst är spelet actionladdat och lättspelat, men årets spel blir det inte tal om.
Betyg: 6/10