Formula One 2003 (Playstation 2)

Bilar är sannerligen manligt, men frågan är om Formel 1-bilar är så manligt. Nog för att de går fort som attan, de piskar de mesta, men formerna är förbannat tråkiga. De sterila och kräkaktiga formerna fyller förvisso en funktion, nämligen att vara lätta men ändå stabila i svindlande höga farter. För en stund blir jag tvungen att släppa min utopi, om att trimmade gatbilar är snabbast och grymmast, för att uppleva hur en Formel 1-bil rör sig i mitt röriga vardagsrum. Gentlemen, start your engines!

Linköping2003-08-24 11:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Min hårda och subjektiva bedömning skulle högst troligt vara något mildare med en ratt framför mig, när det gäller just det här spelet känns inte PS2-kontrollen helt okay i händerna. Trots att kontrollen överlag är väldigt bra, bilarna är lätt kontrollerade, så blir själva styrningen något ryckig eftersom varken det digitala eller analoga styrkorset ger något utrymme för finslipade svängar. Det känns mer som allt eller inget, sen blir ju resultatet därefter. Så, en liten skär rekommendation från min sida är att åtnjuta Formula One 2003 med ratt och pedaler.

Bilarna surrar och skriker så trumhinnorna är nära bristningsgräns, kurva efter kurva, varv efter varv, så fortskrider banorna utan större variation. Det är min synvinkel på det hela i alla fall, men det har ju sin charm trots allt. Det där ljudet, det är knappt något som slår det. Utmaning var nyckelordet, för det är definitivt inte lätt att kvalificera. Det tog ett tags spelande innan jag började få någorlunda skapliga placeringar, till en början var det oftast sista plats... om jag ens kom i mål.

För er som är insatta i denna sport, om man får kalla det så, finns allt där; de autentiska bilarna, förarna, banorna och allt annat som hör därtill. För ett fan är det nog en sann upplevelse, men jag känner mig bara instängd bland en massa dårar.

Lite väl stryktålig

Den uppfattning jag har av en Formel 1-bils stryktålighet sträcker sig väl på sin höjd till att det kryper en för stor skalbagge över banan för att få hela bilen ur spel. Här går det, både på gott och ont, åt andra håller istället. Utan värre konsekvenser kan man både en och två gånger smälla in i andra bilar i 250-300km/h utan att totalkvaddas. Bilen börjar ryka och tappar möjligtvis sin vinge, men nog tål man allt lite väl mycket stryk. Dock har jag aldrig lyckats driva det hela till den milda grad man ytterst sällan upplever på tv, nämligen att bilarna förvandlas till färdigt skrot. Det slutar oftast med att bilen bara blir ståendes i en massa rök med lite lösa delar hängandes.

Som sagt är detta på gott och ont, hade spelet varit lite finkänsligt som verkligheten hade spelet troligtvis enbart gjort som bra i de riktiga förarnas händer. Så antagligen är det här så nära man kommer ett riktigt race utan att vara proffs.

Det finns egentligen inte mycket mer att berätta, spelet är inte så variationsrikt. Ni har väl sett ett Formel 1-race vid något tillfälle? Det gör inte mycket skada att missa femton varv och sedan komma tillbaka och titta. Lycka till, vägen är lång!

Omdöme

Högvarvade bilar och många, långa varv är väl ändå Formel 1 i ett nötskal. Då har ni nu möjlighet att köpa ett nötskal till PS2. Ni har allt här som ett riktigt race har, allt sammansatt i en skaplig avvägning. God kontroll och fartkänsla väger upp minuspoäng som lågupplösta konturer och allmän smaklöshet. Summa summarum så har vi fått ett skapligt spel, varken mer eller mindre.

Betyg: 3/6 godkänt

Läs mer om