Turbaserade strategispel börjar bli alltmer sällsynta. I samma anda som Master of Orion släpper Strategy First ett som utspelas i rymden. Människan har just uppfunnit hyperdriften och har naivt nog delat med sig av den kunskapen till andra civilisationer. Från att ha varit väldigt fredliga och förlitat sig på samförstånd kastas alla raser in i en kapplöpning där det gäller att ta kontrollen över så många beboeliga planeter som möjligt. Detta antingen genom ekonomiska sanktioner, politiska påtryckningar eller militär makt. Du väljer själv vilken väg din civilisation ska ta och huruvida du skall vara ond eller god. Det sistnämnda bestäms av val du gör vid olika händelser av moralisk karaktär. Detta påverkar även hur andra raser reagerar på dig och ditt imperium.
I början känns spelet komplicerat och oöverskådligt. Det finns mängder av knappar på skärmen som i sin tur leder till ytterligare knappar och funktioner. Till skillnad från andra strategispel finns det inga inlärningsuppdrag som leder den oerfarne spelaren genom de grundläggande funktionerna. Visserligen finns det en snabb genomgång i manualen, men handen på hjärtat, hur många spelare bryr sig egentligen om manualen till ett spel? Så visst, spelet känns väldigt rörigt och ostrukturerat till en början men provar man bara metodiskt alla funktioner växer snart att ganska välbalanserat strategispel fram. Orkar man dessutom plöja igenom den medföljande manualen så får man det mesta förklarat för sig.
Under första delen av spelet gäller det i stort sett att så fort som möjligt kolonisera så många beboeliga planeter som möjligt. Det är därefter maktkampen börjar. Inriktar man sig på militär makt forskar man fram vapen, sköldar och bättre skepp för att erövra motståndarnas kolonier. De som är mer ekonomiskt lagda satsar givetvis på att bygga upp ett handelsnät där man kan pressa motståndarna dit man vill med embargon och ekonomiska sanktioner.
Själv blev jag fascinerad av den politiska biten och försökte spela ut mina motståndare mot varandra genom diplomati och överläggningar i de politiska korridorerna. Dock har jag funnit att det är svårt att vinna genom att bara koncentrera sig på en av dessa, en lagom blandning av alla tre verkar vara det som fungerar bäst.
I en tid när varje spel med självaktning har stöd för flera spelare över internet går Galactic Civilizations mot strömmen och koncentrerar sig på enspelarläget. Dock har man lagt till en funktion man kallar för "Metaverse" där man kan koppla upp sig mot en server och ladda upp sina poäng från spel man spelat färdigt på den egna datorn. Dessa poäng avgör hur högt du rankas vilket i sig visar hur stort ditt imperium är i Metaverse. Man kan till och med bilda allians med andra spelare och på så sätt få ännu högre rang och därmed större imperium. Vad som dock kan bli riktigt bra är möjligheten att ladda ner andra spelares strategier från Metaverse. När en spelare laddar upp sin poäng skickas nämligen en del info om den spelarens strategi med. Detta kan sedan laddas ner till den egna datorn och på det viset förbättra datormotståndarna i det egna spelet. Att förbättra den artificiella intelligensen på detta sätt ökar givetvis spelets livslängd markant.
Dessutom finns även möjligheten att själv på ett enkelt sätt modifiera spelet och lägga in egna skepp, teknologier, händelser och annat. Detta är förstås ett bra initiativ som fler tillverkare borde ta efter.
Grafiken i spelet är precis vad man kan förvänta sig, om än kanske lite otydlig i sin struktur. Ljudet är sparsamt men även det tillräckligt.
Omdöme: Som strategispel känns det ganska medelmåttigt men tack vare möjligheten att förbättra den artificiella intelligensen i spelet så höjs betyget, det är förmodligen också den enda anledningen till att spelet inte ska försvinna i mängden.
Betyg: 4/6 bra