Det senaste Harry Potter-spelet fokuserar enbart på Quidditch, den vanligaste (och enda?) idrottsformen vid Hogwarts. Ett nytt sportspel alltså och om det inte vore för att det är sportspelens okrönta mästare, EA Games, som ligger bakom så skulle jag nog ha haft mycket lägre förväntningar. Nu märks kvaliteten direkt med snygga 3D-sekvenser och menyer. Steg för steg får man lära sig spelets olika funktioner och som vanligt nu för tiden får du inte tillgång till hela spelet på en gång. Istället måste du klara av en del i taget för att nästa funktion i spelet ska låsas upp. Sådant är mer irriterande än hjälpfullt och borde slopas av sportspelstillverkarna.
Jag tänker inte gå in närmare på hur själva spelet Quidditch går till utan hänvisar istället till de böcker och filmer som finns om Harry Potter för de som har missat det. Nåväl, för att få börja tävla måste man gå igenom olika träningsövningar som lär ut kontrollerna i spelet. Dessa är inte värre än i något annat sportspel och sätter sig ganska snabbt i ryggmärgen.
När du efter träning lyckats ta Hogwarts-pokalen får du tillgång till själva huvudspelet och den stora VM-turneringen. Här får man välja ett landslag (Sverige ingår i ett kombinerat nordiskt lag) och försöka kämpa sig fram till den slutliga segern. Denna del av spelet har högre svårighetsgrad, men är fortfarande ganska simpelt. Faktum är att själva spelandet är så enkelt att man inte har behov av alla de finter och specialare som man kan få tillgång till genom spelet. Jag klarar att vinna ganska komfortabelt med bara grundkontrollerna passa, skjuta och tackla. Detta är förstås inte bra och bidrar till att spelet blir lite långtråkigt väldigt snabbt. Att det inte heller finns olika svårighetsgrader är ett stort minus.
Precis som i NHL kan du vinna olika kort genom att lyckas med olika saker. Dessa kort låser sedan upp olika nya banor, kvastar eller andra funktioner. Själv har jag aldrig förstått mig på vad de ska i spelen att göra. Visst är dylika spelkort populära i verkligheten men det är av andra orsaker än de som ligger till grund för att de tas med i sportspelen. Det känns helt enkelt inte tillräckligt motiverande att ha med dem. Nä, sluta med sådant trams EA och ge oss rena sportspel!
Eftersom det handlar om Harry Potter är spelet förstås delvis anpassat för barn. Det märks till exempel på möjligheten att spela om matcher i VM-serien som man förlorar. Sålunda är det enkelt att gå obesegrad igenom hela spelet. Man undrar jag stilla var utmaningen finns. Tror verkligen EA att även yngre spelare vill ha det så? Knappast, NHL är vida populärt även hos de yngre och där finns mig veterligt ingen sådan funktion. Så det hela är ett mysterium för mig. Har man dessutom verkligen riktat sig mot barnen med det här spelet är det obegripligt att inte Harry Potter själv figurerar mer i spelet än vad han gör.
Grafikmässigt är VM i Quidditch härligt att se på med sin mjuka 3D-grafik och alla färggranna specialeffekter. Ljudet är även det fläckfritt och faktiskt känns kommentatorerna inte så upprepande som är så vanligt i framförallt fotbollsspel. Det där med grafik och ljud har man fixat bra, och konstigt vore väl annars med tanke på de resurser och den erfarenhet som finns hos EA.
Det är kul att spela Quidditch men bara korta stunder. Efter ett tag märker man snabbt hur enformigt och enkelt spelet är och då försvinner intresset. Finns det idrottsintresserade Harry Potter-fans så är det här spelet för dom. Själv passar jag bara in under den förstnämnda kategorin och med tanke på att EA:s mest utmärkande specialitet, statistiken, lyser med sin frånvaro här känns det här mest som ett tillfälligt tidsfördriv. Jag är inte ens säker på att de yngre Harry Potter-fantasterna kommer att sitta några längre stunder med spelet då själva VM-turneringen innehåller idel okända karaktärer.
Den bestående känslan är att EA velat kombinera ett barn&familjespels-koncept med deras starka sportspelstradition. VM i Quidditch är tyvärr varken eller. Det är småkul, men inte särskilt länge och vart är flerspelar-funktionen?
Betyg: 4/10