Jak & Daxter var smått revolutionerande när det släpptes. Nu kommer uppföljaren och mångas förväntningar är skyhöga.
För er som inte spelat Jak & Daxter (ni har verkligen missat något) ska jag göra en kort sammanfattning. Det var ett fantastiskt plattformsspel där du hoppade runt i en mycket stor, och väldigt vacker värld. Spelet hade en revolutionerande grafik. Trots att den var väldigt snygg märkte du aldrig några trista laddningar.
Andra storheter i Jak & Daxter var friheten att göra många av uppdragen i valfri ordning och samspelet mellan den stumme Jak och den kaxige Daxter.
Med Jak II: Renegade riktar sig utvecklarna, Naughty Dog, till en något äldre publik. Spelet rekommenderas från 12 år. Miljön har blivit mörkare och Jak kan nu prata, tyvärr vill jag säga. Det Jak behövde säga i första spelet förmedlades nämligen via sitt kroppsspråk och en uppkäftig Daxter, vilket gav det första spelet en skön attityd.
Jak II tar vid där Jak & Daxter slutade. I början av spelet tillfångatas Jak av mörka krafter, men fritas av Daxter. Det måste vara en av få vettiga grejer den lille rackaren gjort i sitt liv. Nu är Jak riktigt bitter och på jakt efter hämnd. Dessutom har han blivit utsatt för ett experiment med mörka krafter som ger honom extra styrka.
I spelet traskar du runt i en ganska dyster värld med mängder av soldater som gärna sätter dit dig. Du kan också hoppa upp i en svävare och flyga med den. Sitter det redan någon i svävaren kastas han ut. Sedan går eller åker du (jag rekommenderar det senare då det är mycket snabbare) från punkt till punkt i staden.
Du får ett uppdrag som för det mesta ligger i andra änden av staden. Du tar dig dit. Utför uppdraget. Åker tillbaka till uppdragsgivaren. Får ett nytt uppdrag i en annan ände av staden och så vidare. Som du säkert förstår är dessa transportsträckor inte kul.
De flesta uppdragen innebär att du ska hoppa runt mellan olika plattformar, skjuta fiender och utföra det du blivit tillsagd. Det kan exempelvis vara att försvara en snubbe som ska eliminera robotar. Det kan också vara att förstöra kanoner eller något annat.
Det finns även olika racinguppdrag där du ska köra från punkt till punkt så snabbt som möjligt.
En nyhet i Jak II är att Jak nu har tillgång till fyra vapen. Så istället för att boxas och snurra på motståndarna kan du meja ner dom med vapen istället. Det tillför faktiskt inte någonting till spelet. Det första spelet var på den fronten långt mycket roligare än Jak II.
De flesta uppdragen är dock ganska kul. Om hela spelet bara bestått av plattformshoppande och racing så hade Jak II fått ett högre betyg av mig. Nu förstör de långa och fruktansvärt trista färderna mellan uppdragen spelet totalt. Efter att ha klarat ett uppdrag känner jag inte den lust att fortsätta som fanns i det första spelet.
Att sedan staden vimlar av liv gör inte mig lyckligare. Det var kul i början, men när jag efter ett kort tag insåg att de civila bara var i vägen och militärerna bara var idioter kändes det mest som om allt liv bara var ditsatt för att imponera och inte för att göra spelupplevelsen bättre.
Jak & Daxter fick mycket lovord för den fina, sömlösa grafiken. Den är rent kvalitativt lika imponerande i Jak II. Dock är allt så dystert, vilket bidrar till att jag inte är speciellt förtjust i spelet.
Omdöme: Jak II: Renegade är en stor besvikelse. De fruktansvärt trista och långa transportsträckorna gör spelet till en plåga istället för ett nöje. Jag ger, trots det, Jak II godkänt då själva plattformsbiten stundtals är riktigt kul, dock inte lika bra som i det första spelet.