The Crusaders är ett strategispel som skiljer sig från mängden, främst på grund av hur välgjort spelet känns. Även spelets känsla är oslagbart; jag är ute med mitt kavalleri och infanteri och med hjälp av den halvdana kameran kan jag beskåda mina lagkamraters blick och ilska. Mitt emot mig och mina lagkamrater står en trupp av fula orcher och onskefulla svartalver. Alla står blixtstilla och väntar på signalen som beordrar dem att anfalla fienden. Med hjälp av bågskyttar avlöser jag en salva pilbågsregn mot mina fiender och helvetet bryter lös. Ledaren för orcherna utbrister ett skrik och man känner i marken att de är på väg mot en. När jag flyttar kameran mot fiendetruppen ser jag både orcher och alver falla ihop som tomma påsar på marken efter att pilarna träffat. Brytning av formationen gör dem svagare och jag inser att det nu är dags att attackera med mitt egna infanteri och i och med detta börjar slakten som kommer att ta några minuter.
Phantagram har slängt in ett passande, om du frågar mig, hårdrockssoundtrack som gör att adrenalinen flöder i kroppen.
Kingdom Under Fire: The Crusaders handlar om människor och "Dark Legions" som står i krig med varandra. Det är ditt val om du vill spela som människa eller en "Dark Legion". Oavsett valet gäller det att vara mycket taktiskt för att lyckas. Man förflyttar sina trupper med hjälp av att bara gå runt och det håll kameran är eller genom att välja en position via en minikarta.
När du väl hamnar i strid kan du själv vara med som jag berättat ovan. Det hela handlar då om att vara bra på att överleva och krossa dina fiender genom att strimla dem till pepparsalami. Vare sig du gillar eller inte hack ´n slash-spel lär du tycka om detta. Intensiviteten gör att man känner sig helt fokukerad och koncentrerad till 200 procent.
När det kommer till slagen är det inte så många du kan utöva utan du använder i princip bara två knappar, förutom de specialattacker man lär sig under spelets gång. Spelet kan vara litet svårspelat i början. Att kontrollera flera trupper samtidigt kan vara lite förvirrande till en början och mycket kan kännas konstigt. Ge spelet några timmar och sedan skall det nog sitta.
Det jag saknar i The Crusaders är lite mer variation i exempelvis trupperna. Visst har man en del olika medhjälpare men lite fler trupper hade inte skadat. Det samma gäller magier. Lite mer magi hade inte det heller skadat. Överlag måste jag dock säga att spelet är väldigt tillfredställande. Alla strategivarianter du kan använda för att besegra motståndaren är slående. Att finna den ultimata uppsättningen av sina trupper är inte lätt. Det hela beror även på vad för fiender man möter. Och hur väluppgraderade dina trupper är.
Omdöme: Strategispel i nästan högsta klass kan jag lova er! Ett spel de flesta, om inte alla strategispelsälskare kommer njuta av. Betyget? 9/10. Det ni!