Mission: Impossible - Operation Surma (Playstation 2)

Följ med Mattias ut på uppdrag i Mission Impossible: Operation Surma, det senaste licensspelet från Atari.

Linköping2003-12-23 16:48
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det var länge sedan jag recenserade ett licensspel. Om jag tänker efter så kommer jag inte ens ihåg om jag någonsin har gjort det. Egentligen borde jag väl inte slösa någon energi eller hjärnverksamhet på frågan. Men när det gäller spel och då i synnerhet licensspel är det alltid roligt att tänka efter en smula: Har något av licensspelen någonsin varit bra? Svaret är enkelt, dom brukar suga och tyvärr är det en regel snarare än ett undantag. Undantagen finns, men så här på rak arm kan jag bara komma på ett spel som faktiskt har varit bra. Ni kan säkert gissa vilket eftersom det tillhör ett av dåtidens bästa shoot’em up spel - Golden Eye till Nintendo 64.

Liksom Golden Eye är Mission Impossible Operation Surma (MIOS) ett licensspel, men där Golden Eye tillhör undantagen följer MIOS den där hemska regeln. Spelet har såklart sina ljusa stunder som dom flesta spel men generellt sett är det tyvärr ett ganska mediokert och allt för förutsägbart smygarspel. Jämfört med Metal Gear Solid och Splinter Cell som faktiskt har satt och fortfarande bestämmer standarden för sådana här spel, fumlar MIOS ensamt i mörkret. Hade spelet fått stå ensamt och utan jämförelse med andra spel hade det - i alla fall enligt mig - klarat sig förvånansvärt bra för att vara ett licensspel.

Man skulle kunna generalisera och säga att spelare som aldrig tidigare spelat ett smygarspel skulle tycka MIOS vara ett godkänt spel. Någon skulle kanske till och med komma med ett superlativ som bra eller, det funkar. Men jämför man med andra så räcker det inte att man så gott som plagierar sina konkurrenter. Helheten måste fungera och även om det på sina ställen gör det i MIOS så är beståndsdelarna på tok för skarpa för att pusslas ihop.

Moment som följer med och som stör är framförallt kameran och kontrollen. Båda två går som oftast att bemästra med lite tid, så även här, men dom sätter sig inte direkt i ryggmärgen lika enkelt som dom kanske borde. Den något tråkiga och ganska förutsägbara historien som berättas övertygar väl inte heller nämnvärt, den fungerar, men mer än så vill jag inte säga. Sen har vi det faktum att spelet är relativt enkelt och mer än gärna hjälper en på vägen och som gör att ens spelhjärna inte direkt behöver jobba på högvarv.

Omdöme: Om du har brist på annat bör man ändå kunna rekommendera MIOS. Eller om du bara gillar smygarspel och har klarat alla andra och vill ha mer. Men förvänta dig ingenting utöver det du i sådana fall redan upplevt. Det du får är samma sak fast lite sämre genomfört, och det förstås, en ny kartong!

Betyg: 5/10

Läs mer om