I mitten av den sista perioden ligger mitt Bofors under med 5-1 mot lokalkonkurrenten Örebro HC. Desperat stuvar jag om i kedjorna och går ner på tre backpar. Spelarna får order om att skjuta lågt då jag tycker mig ha sett en svaghet hos motståndarmålvakten på de låga skotten. Sakta men säkert börjar puckarna studsa vår väg. Med 22 sekunder kvar trycker min trotjänare Emil Kåberg in kvitteringspucken. På övertid gör samma hjälte 6-5 och saken är klar. Två viktiga poäng är bärgade i bottenkampen.
Precis sådär spännande kan hockey vara, och precis så spännande blir det till och från i Segas och SI Games (bl. a Championship Manager) pinfärska hockeysimulator. Synd bara att man inte utnyttjat allt kunnande som finns i de båda företagen.
För har du spelat Championship Manager 4 och liksom jag längtat efter en hockeyversion bör du nog glömma bort vad du lärt dig i Championship Manager. I början är irritationen stor när man inser att man inte kan klicka och välja som man är van vid. Istället för att bygga på den senaste versionen av Championship Manager har man valt en tidigare inkarnation vilket givetvis innebär begränsningar. Irriterande saker som att man inte kan ändra sig när man talat om för en spelare vilken betydelse den kommer att få för laget vid en övergång. Små detaljer men stora irritationsmoment som jag trodde var ett minne blott i SI Games managerspel.
Upplägget på menyer och knappar skiljer sig också markant. Visserligen tar det inte så lång tid att lära sig hitta rätt, men känslan av krångligt placerade menyval gör ändå att spelet känns obekvämt. Som en kostym som är aningen felsydd på ganska många ställen. Precis som mycket annat känns även detta som ett par steg tillbaka i utvecklingen.
När man så småningom lärt sig hitta och vet hur det mesta fungerar visar NHL Eastside verkligen sin styrka. Här finns alla spelare, de viktigaste ligorna och framför allt all statistik som är en sådan stor del av hockeyn, både sådan som är viktig och sådant som mer är kul läsning. Till exempel kan man snabbt ta reda på hur många slagsmål en viss spelare varit involverad i under säsongen samt hur många han vann. Kanske inte viktig info för att formera laget, men ändå kul för statistikbitare.
Att komma igång med att ta ut ett lag och spela matcher är inte speciellt komplicerat. Först väljer man ut de spelare som skall ingå i matchtruppen och sedan placerar man ut dem på olika positioner. Därefter är det bara att välja taktik, antingen för hela laget eller separat för varje femma. För den som är nybörjare eller helt enkelt inte har tålamod finns möjligheten att låta den assisterande tränaren ta ut truppen och/eller dina kedjeformationer. Det rekommenderas dock att du lägger ned några timmar på att lära känna ditt lag för att på så sätt veta hur du ska formera laget.
Passar Forsberg bättre som ytter? Ska Marcel Jenni spela center och är Ronnie Sundin att lita på i power play? Här finns det mycket man kan experimentera med. Dock känns resultaten av alla taktikval ibland något slumpartade. Ena matchen kan man vinna med 5-1, bara för att få storstryk i nästa med precis samma lag. En del av detta beror nog på att det inte finns någon rörlig matchgrafik som i Championship Manager 4, utan istället en massa text från simulerade kommentatorer vilket gör det svårt att få något grepp om vad som är fel med taktiken.
När det gäller scoutningen av spelare och lag verkar man ha lagt det mesta krutet på NHL. Man nickar mer igenkännande åt Detroits höga tabellplacering än åt Västerås dito. Å andra sidan är det trevligt att se Tre kronor något övervärderat här till skillnad från Championship Manager där svenska fotbollslandslaget är undervärderat.
Precis som i Championship Manager finns möjligheten att få spelet helt på svenska vilket är något som borde tas efter av fler tillverkare. När man ser resultatet är det däremot nedslående. Det är haltande grammatik varvat med rent korkade ordval och då och då till och med rent felaktiga översättningar. Intrycket är ofta, precis som i Championship Manager, att en person med endast grundläggande kunskaper i svenska språket har suttit med en ordbok och översatt nästan ord för ord, utan att bry sig om böjningar eller andra grammatiska regler. Hittar SI Games ingen bättre översättare vete sjutton om de inte ska lägga ned språkfunktionen helt.
Även om NHL Eastside innehåller det mesta man kan förvänta sig kan jag i slutändan inte låta bli att känna mig lite besviken. Med alla förbättringar och den kunskap som kommit med de många inkarnationerna av Championship Manager borde man ha kunnat göra ett smidigare och mer praktiskt spel, och därmed mer kraftfullt.
Omdöme: Som det är nu känns NHL Eastside som ett försök att profilera en helt ny produkt och inte en variant på Championship Manager som det borde ha varit. Därmed känns det som att SI Games skjutit sig själva i foten för slutresultatet känns inte alls lika användarvänligt och förfinat som Championship Manager. Visst är spelet bra och visst kommer det att bli bättre då vi vet vad man lyckats med i Championship Manager, men är det girighet som gjort att vi inte fått ett riktigt bra spel på en gång?