Ratchet och Clank kom ut strax efter Jak and Daxter. Nu har uppföljarna släppts med bara någon månads mellanrum. Eftersom jag blev en aning besviken på det nya Jak 2 var jag orolig att även Ratchet and Clank 2: Going Commando skulle ha försämrats gentemot föregångaren. Som tur är, är det inte fallet. Going Commando gör inte mig besviken och inte mina barn heller. Åtskilliga av vår familjs lediga timmar har ägnats åt plattformshoppande den senaste veckan.
Om du har spelat ettan kommer du definitivt att känna igen dig. Ratchet och Clank har precis avslutat sitt förra uppdrag och dom är nu hjältar. Hjälteglorian sätts dock på prov direkt då dom får ett nytt uppdrag. En maskerad tjuv har kidnappat en liten lurvig varelse, och nu anlitar företagets boss Ratchet och Clank.
Storyn utvecklas och hjältarna får åka från planet till planet. Tyvärr är inte själva storyn direkt gripande, utan istället vill man ivrigt iväg till nästa planet. Det är själva spelandet som är Going Commandos stora styrka. Precis som i ettan är spelet fullt av olika vapen och prylar. Vapnen är lite fler och lite maffigare än i det första spelet.
Lite varstans kan du sedan köpa såväl nya vapen som ammunition. Det vore kul att testa de dyraste vapnen. Men, dom kostar 1-1,5 miljoner muttrar per styck, vilket tar ett bra tag att skrapa ihop. Muttrarna får du genom att krossa olika grejer, besegra motståndare och klara utmaningar.
De vapen du använder flitigt under spelets gång utvecklas och blir kraftfullare, vilket är ett kul inslag. Bland de olika prylarna finns en hel del nödvändigheter. Utan propeller eller magnetskor kommer du till exempel ingenvart.
Ratchet är mycket glad i sina vapen. Han använder dom gärna. Plåtniklas, Clank alltså, är däremot lite mer finurligt lagd. Med honom får du lösa olika pusselliknande problem. Clank är dock inte helt försvarslös. Han kan bland annat beordra en liten robotarmé att anfalla motståndarna.
Förutom plattformshoppande, med mängder av fiender samt pusselproblemen med Clank, ställs du inför en del andra uppgifter. Du får bland annat slåss med Ratchet i en arena, köra intensiva svävarrace, genomgå mechstrider med gigantiska robotar och strida i rymden. Det ger ganska hyfsad variation.
Slutligen till lite tekniska detaljer. Först grafiken. Den använder samma grafikmotor som i Jak and Daxter. Det innebär att du kan spela ganska stora nivåer utan irriterande laddningar. Dessutom är allt vrålsnyggt.
Precis som grafiken håller kontrollen mycket hög klass. Om man missar en avsats kan man definitivt inte skylla på kontrollen, utan det beror helt och hållet på mig som spelare. Kontrollen följer minsta vink och är mycket, mycket följsam.
Omdöme: Ratchet and Clank 2: Going Commando gör mig definitivt inte besviken. Det är hur kul som helst att spela, och en bra kontroll gör saken än roligare. Rekommenderas varmt.
Betyg: 9/10