Spider-Man 2 (Xbox, GameCube, PS2)

Kvällsmörkret sänker sig. New York fylls av skumma typer, men Spindelmannen är, som tur är, aldrig långt borta.

Linköping2004-07-20 09:10
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jämfört med det förra Spider-Man-spelet har tvåan tagit ett stort kliv framåt. Det mest uppenbara är den frihet som man som spelare fått. Du kan röra dig fritt över hela Manhattan. Klättra upp i Empire State Building eller åk snålskjuts med en helikopter ut till Frihetsgudinnan.

I det första spelet var du tvungen att hålla dig bland skyskraporna. Du kunde inte ta dig ända ner till gatorna, vilket du kan i tvåan. Här får du svinga dig såväl högt som lågt. Gatorna är ganska tätt befolkade med såväl fotgängare som fordon.

Spider-Man 2 drivs av en story som bygger på filmen med samma namn. Det är ett misslyckat experiment som förvandlar dr Otto Octavius till ett fruktat monster. Spelet bygger dock inte enbart på filmens story utan spelmakarna har lagt in ett antal andra skurkar som du måste besegra. Exempelvis kommer Mysterio tillbaka och han är minst sagt envis. En annan skurk du stöter på är Rhino.

Storyn är uppbyggd i kapitel. För att fullfölja ett kapitel måste man genomföra vissa uppdrag. Det kan exempelvis vara att ta sig till en viss plats och där bekämpa ett antal fiender. Dessutom är alltid ett mål att tjäna ihop ett visst antal hjältepoäng.

Hjältepoäng kan du få på flera sätt. Det sker det olika brott i New York. Som den sanna hjälte du är hjälper du givetvis till. Det är dock helt frivilligt. Om du inte känner för det kan du skippa uppdraget. För att få ihop hjältepoäng behöver du dock utföra ganska många uppdrag under spelets gång.

Ett uppdrag kan exempelvis vara att rädda någon som håller på att falla ner från en skyskrapa, att springa ifatt en kapad bil och sätta dit biltjuvarna, att hjälpa polisen som hamnat i en eldstrid och så vidare. Till en början tyckte jag att alla dessa uppdrag var fantastiskt roliga. Allteftersom jag spelade upptäckte jag emellertid att antalet uppdrag är starkt begränsade och att det efter ett tag blir enbart upprepningar. Det är synd, eftersom det förstör en hel del av spelglädjen.

Det finns andra sätt att tjäna hjältepoäng på. Du kan dela ut pizzor (inte speciellt kul), anta racingutmaningar och leta efter tipssymboler. Hjältepoängen kan du sedan använda för att köpa olika uppgraderingar som gör Spindelmannen snabbare och du får fler comboattacker.

Spindelmannen har som du säkert vet en del övernaturliga krafter som han fått efter ett spindelbett av en genetiskt modifierad spindel. Bland annat kan Spindelmannen skjuta ut spindeltråd. Med den kan han svinga sig mellan New Yorks alla skyskrapor. För dig som spelar finns två typer av svingande - dels den normala som ger bra möjligheter att påverka svingandet, men som samtidigt är lite komplicerat. Därför är det bra att det även finns en förenklad sving som kanske passar nybörjare bättre. Spindeltråden kan även kastas på diverse bovar som lasso eller som nät.

Vidare har Spindelmannen ett sjätte sinne, ett spindelsinne, som är mycket känsligt. Han kan exempelvis känna av när motståndaren ska slå eller skjuta honom. Då lyser en vit mask upp runt Spindelmannens huvud. Genom att snabbt trycka på en knapp på kontrollen duckar Spindelmannen. Det gäller dock att du som spelare har otroligt snabba reflexer om du ska hinna ducka. Spindelsinnet kan också användas för att göra motståndarnas rörelser långsammare och därmed få ett stort övertag i fighterna.

Omdöme: Vad tycker jag då om att spela Spider-Man 2? Jo, det är ett bra spel med stor frihet. Tyvärr har spelutvecklarna inte lagt ner tillräckligt med tid på de uppdrag man får av stadens invånare. Det är alldeles för få varianter, vilket gör att dom upprepas gång på gång. Förutom det har jag inte mycket att invända. Skillnaden mellan de tre formaten (PS2, GameCube, Xbox) är ganska minimal. Kanske att kontrollen är något smidigare till PS2:an.

Betyg: 7/10

Läs mer om