Dessvärre är jag inte särskilt bevandrad med ninjor eller vad de pysslar med. Däremot skulle jag kunna urskilja en ninja från en grizzlybjörn eftersom björnen har stort huvud. Den senaste tiden har varit svår för mig då jag bokstavligen har tvingat mig själv till att smyga genom banorna i Tenchu. Allt detta för att undvika svåra strider och istället snyggt och smidigt placera min bit ninjaplåt i huvudet på ovetande vakter. Shing, shing!
Kort och gott verkar spelet gå ut på att krossa dumma ninjor med hjälp av snälla ninjor. Det är allt grizzly-ninjan Ivan behöver veta för att sätta igång. Med min grapling-hook i ena handen och det fjäderlätta svärdet i min andra hand svävar jag obemärkt längsmed hustak och väggar. Mystiken och den ihärdiga ninja-popen i bakgrunden får mig att bara njuta i min nya tillvaro!
Som de flesta andra spel innehåller även Tenchu III ett par irritationsmoment. Att kameran fladdrar som en höna är ju en sak. Man vet ibland varken vad som är bak och fram eller vart fienden tagit vägen. Sen är banorna galet långa och ibland alltför svårnavigerade, någon möjlighet till att spara finns heller inte mitt i banorna. Dör man är det bara köra om, det är inte bara idiotiskt utan även... riktigt, riktigt frustrerande! Jag har varit nära att tugga i mig spelskivor för mindre. Vad har spelskaparna tänkt på!? Om man ska vara riktigt petig så rör sig karaktärerna något ryckigt också, en ninja rör sig väl normalt smidigare än det mesta.
För varje bana man klarar så öppnas en ny bana i multiplayer, som man antingen kan spela med eller mot varandra i. Det är en god idé och roar mig väl för en stund som omväxling. Att spela på splittad skärm är däremot aldrig roligt såvida man inte har en 100" plasma-tv... tyvärr har jag ingen för tillfället.
Tenchu III bevisar med sin något sterila, men ändå silkeslena grafik att det är häftigt att vara ninja i dessa dagar. Min favorit Rikimaru lyder utan problem mina order, precis som en ninja ska göra! Mina förväntningar uppnås med nöd och näppe. Om det inte vore för mina vänner som hypat min inställning till just det här spelet hade jag förväntat mig ett skräpspel, jag gillade nämligen inte det första Tenchu-spelet... men mot all förmodan så gjorde alla mina vänner det, märkligt!
Omdöme: Det är inte var dag en ninja slinker ned i mitt brevinkast. Trots att spelet inte är i världsklass tycker jag att ni ska kolla närmare på det. Konceptet har alltid funnits men aldrig fått något ordentligt genombrott, tråkigt på en sådan intressant idé egentligen.
Betyg: 4/6 bra