Barnen Conrad och Sally har tråkigt, det regnar och blåser ute, inte heller får de gå in i vardagsrummet och se på TV eller spela dataspel. När deras mamma måste gå och jobba och barnvakten har somnat dyker en stor katt med en jättestor hatt upp, och han vet minsann hur man har kul.
Barnens otäcka granne Quinn (som spelas av Alec Baldwin) lurar Conrad att öppna krabblåset till kattens magiska låda, och all magi som fanns i lådan sprids ut i huset och ställer till oreda. Quinn stjäl låset, och springer runt och samlar på sig så mycket magi han kan. Katten (som spelas av Mike Meyers) måste samla in all magi igen, och dessutom ta tillbaka krabblåset så att lådan kan återförslutas. Huset måste städas upp och ordningen återställas, allt innan mamma kommer hem från jobbet igen.
Detta är ett klassiskt plattformsspel som utspelar sig i en pastellfärgad 3D-värld full av tokigheter. Man spelar katten, och förföljer tjuven Quinn i massor av olika magiska världar inne i barnens hus, på jakt efter magin och krabblåset. Det ska samlas snurrande färgglada saker, nycklar och filmklipp, man ska öppna lådor, klättra, hoppa och allt som hör till i ett plattformsspel. Till sin hjälp har man kattens paraply, som man kan fånga in olika djur i bubblor och som man sedan skjuter med. Paraplyet kan också användas till att få extra skjuts när man hoppar, och till att slå sönder lådor med.
Spelet är färgglatt, snurrande, tokigt och halvhysteriskt. Katten är lätt att styra, och spelaren introduceras från början i de olika manövrar man kan utföra, med instruktioner av Fisken. Det är inget nytt under solen direkt, så har man spelat plattformsspel tidigare är man snabbt varm i kläderna. Banorna varierar i de olika världarna, men momenten är återkommande med lite olika svårighetsgrad. Lyckas man samla ihop fyra nycklar på en bana låser man upp en bonusbana, där man har chans att vinna ädelstenar.
Omdöme: The Cat in the Hat tilltalade båda mina döttrar (som är åtta och tio år gamla). Särskilt bra passade det min oerhört spelintresserade tioåring som i rask takt avverkade bana efter bana med flinka fingrar på kontrollen. Banorna är lagom svåra, spelet är trots allt för barn. Ett barnspel ska inte vara totalt omöjligt att klara av, då ger åtminstone mina barn upp rätt snabbt, men heller inte för lätt. Roligt tecknad miljö och glada färger gör spelet till ett kul plattformsspel som dock inte bjuder på så många nyheter inom sitt område. Förmodligen är spelet extra roligt om man har sett filmen eller kanske till och med läst boken och därmed redan är bekant med karaktärerna och storyn.
Betyg: 5/10