Thomas har lekt vampyr och han har blivit sÄvÀl rejÀlt skrÀmd som imponerad nÀr han spelat Activisions nya vampyrlir.
Jag vet inte om jag kÀnt mig sÄ skrÀmd sedan Resident Evil-hunden hoppade genom fönstret och jag och kamraten Staffan skrek högt. Kanske mina barndomsminnen frÄn The Shining trÀngde sig pÄ. Kanske det bara Àr sÄ att Troika Games lyckats skapa en ovanligt hög dos av nÀrvarokÀnsla i Vampire: The Masquerade - Bloodlines. Hotelluppdraget fick mig faktiskt att ta flera pauser för att andas ut en smula. Imponerande!
Vare sig man har Dracula, Blade eller Lestat som sin favorit inom genren "Vampyrer vi minns" finns goda möjligheter att tycka om det hÀr rollspelet med actioninslag. SÀllan har ett vampyrspel varit bÀttre, nÀmligen. BÀdda ner och stoppa om barnen och fÀll ner persiennerna. Det hÀr Àr definitivt inget för vare sig den yngre skaran eller de klenhjÀrtade.
Klaner och prinsar pÄ maskerad?
Utan att gÄ in för djupt i bakgrundstrÀsket kan spelets handling lÀttast förklaras sÄhÀr: Vampyrer lever i hemlighet mitt bland oss, och merparten av dem anstrÀnger sig till det yttersta för att det skall förbli sÄ. Detta leverne i skymundan kallas i vampyrkretsar för "The Masquerade". Genom hela spelet mÄste du dels kÀmpa för att behÄlla de sista unsen av mÀnsklighet du har kvar, och dessutom för att bevara slÀktets hemlighet. Vampyrerna Àr sedan lÀnge uppdelade i olika klaner, utefter vilka yttre och inre egenskaper de besitter. Vissa Àr rÄbarkade muskelberg medan andra charmar sig genom livet efter detta. HÀr kastas du in, en nybliven vampyr utan en aning om hur man, sÄ att sÀga, klarar livhanken. Inte nog med det, ditt intrÀde i blodsugarbranschen kommer dessutom i en tid av politisk oro, ja till och med renodlade klankrig. En sjÀlvutnÀmnd prins i staden, Sebastian La Croix, fÄr sÀgas föresprÄka elitistiska vÀrderingar, medan hans motstÄndare kan liknas vid frihetskÀmpar. Det Àr upp till dig att vÀlja sida. Förr eller senare blir du tvungen...
Massor av möjligheter
Vampire... Àr i grund och botten ett rollspel. Men likt Deus Ex och liknande spel flörtar det med framför allt actiongenren, nÄgot som sker med blandad framfÄng. Mer om detta senare. Genom Los Angeles mörka bakgator lotsas du genom storyn, stÀndigt med möjligheten att vÀlja sjÀlv vilken vÀg du vill ta. Visst leder fler vÀgar till samma resultat, men hÀr finns ÀndÄ breda möjligheter i form av sidouppdrag och tid för reflektion över vad du vill göra och Àven moraliskt sett varför. Du kan vÀlja att axla manteln som sÄvÀl en otrevlig, capeförsedd översittare som skrÀmmer mÀnniskor till lydnad, som den karismatiske som lurar och charmar sig fram. Allt eftersom du genomför uppdrag fÄr du erfarenhetspoÀng som du sedan anvÀnder till att utveckla din karaktÀr i den riktning du sjÀlv önskar.
Röster, manus och ljudbild hÄller hög klass rakt igenom och bidrar kraftigt till den höga kvalitet spelet verkligen hÄller.
Den största bristen ligger i actionelementen. För medan karaktÀrsutvecklingen (och som sagt, i stort sett allt annat ocksÄ) Àr bra, slÀpar striderna efter. Kontrollmöjligheten Àr allt annat Àn skarp. FörhÄllandet mellan obevÀpnad kamp och anvÀndandet av skjutvapen kÀnns ordentligt skevt och utförandet knepigt. BÀttre dÄ att lÀgga sina surt förvÀrvade poÀng pÄ vapenlösa fÀrdigheter; du mÄste i princip vara vapenexpert för att pÄ ett fullgott sÀtt kunna nyttja eldvapen.
Trots dessa skavanker maler man sig igenom fienderna dÄ man gÀrna vill vidare. För suget (gubbaskÀmt # 1) att fÄ veta och spela mer samt utveckla sin karaktÀr skapas tidigt i spelet och upprÀtthÄlls dÀrefter förbehÄllslöst.
Source!
För spelfantaster kan ett namn pÄ en spelmotor vara lika viktigt som handling, karaktÀrer eller vapenuppsÀttning. Source heter det lilla verktyget programmerare frÀlste spelvÀrlden med genom det nyligen utkomna Half-Life 2. Inte nog med att samtliga kritiker fullstÀndigt lyfte spelet till skyarna; grafiken i spelet vrÀkte med besked ner sjÀlvaste Doom 3 frÄn estetik-tronen.
Vampire anvÀnder sig alltsÄ av samma motor, och medan man inte riktigt lyckats fÄ spelet att genomsyras av samma toppkvalitet som Half-Life 2 ligger man ÀndÄ lÄngt framme inom flera avdelningar. Ett tjusigt yttre rÀddar inte ett dÄligt spel, men dÀremot kan det lyfta ett redan bra spel till oanade höjder. Ansiktsanimationerna hÀr Àr lysande, till och med pÄ mitt nÄgot Äldersstigna Geforce 4-kort.
NÄgot att sÀtta tÀnderna i
Tycker du generellt om rollspel eller Ă€r förtjust i vampyrtemat Ă€r det inget snack. SĂ€tt tĂ€nderna i Bloodlines (gubbaskĂ€mt # 2). Det Ă€r ett vackert, flerdimensionellt rollspel med actioninslag som garanterat tilltalar mĂ„nga dĂ€r ute. Det Ă€r dĂ€remot absolut i n t e barnvĂ€nligt och skrĂ€mmer mer Ă€n den vĂ„ldsamma reflektion av samhĂ€llets avigsidor spel som GTA gör.Ăr du av det otĂ„liga slaget eller krĂ€ver bra strider i ditt rollspel, kika över en kompis axel innan du skriver upp spelet pĂ„ önskelistan inför julen.
Betyg: 8/10