Det är bara att erkänna, jag har spelat Warhammer 40.000 redan i min ungdom. Då i form av inch-hoppande plastgubbar som var taskigt målade. På den tiden fick jag också alltid pisk av mina vänner. Nu får jag däremot se mina gamla favoriter i action när Dawn of War gör entré på PC. Men den här gången ska jag kämpa och vinna! For the Emperor!!
Space Marines är universums goda killar. De kämpar med religiös framtoning mot bland annat The Orks. Tänk er Sagan om Ringens mest fula orch-nyllen utrustade till tänderna med automatvapen och pansarvagnar. Men även de onda Chaos som består av gamla Space Marines med fanatiskt onda ideal ställer till med problem. Slutligen står Eldar som med högteknologiska vapen är skräckinjagande för de flesta. Man kan säja att alla olika raser har en speciell personlighet och det finns säkert någon som tilltalar alla. Min egen favorit är de genomelaka Chaos.
Spelet i sig är närmast att likna vid Warcraft 3 till spelstil. Man bygger upp baser med olika byggnader och fortifikationer. För att finansiera sina byggen tar man över strategiska punkter som genererar resurser. Man behöver även kraft från olika kraftverk. Trupperna är också indelade i skvadroner. Man bygger en grupp som man kan utrusta med ledare och olika specialvapen istället för enskilda trupper. Det gör att man enklare kan navigera sina trupper. Dessutom kan man förstärka arméerna under stridens hetta. Stridsystemen blir enkla och man lär sig snabbt hur allt fungerar. Alla lösningar känns bekväma och det är en ren njutning att samla ihop sina stridskrafter för en välbalanserad offensiv.
I enspelarläget får vi bekanta oss med Space Marines-gruppen, Blood Ravens kamp mot universums alla elakingar. Till en början verkar det röra sig om ett fåtal bindgalna Orks men snart står våra hjältar inför större svårigheter. Enspelarläget är klockrent och man rycks med i sina truppers framfarter. Även om man bara kan spela Space Marines så är det välgjorda uppdrag som testar dina strategiska förmågor. Flerspelarläget ger spelaren möjlighet att manövrera sina egna favoriter och i gigantiska slag med upp till 8 spelare får man verkligen valuta för pengarna.
Dawn of War är dessutom riktigt snyggt. Miljöerna är futuristiska och välavvägda för ändamålet. Dessutom kan man se sina detaljerade trupper gör mos av motståndet med löjligt realistiska rörelser. En missil exploderar mitt ibland en trupp Orks vilket får dem att flyga åt alla håll och när min Dreadnought lyfter upp en Ork och bokstavligt snurrar runt honom till en blodig massa. Det låter grymt men det är helt klart en fröjd för ögat. Dessutom är musiken i det närmaste så heroisk som den kan bli. Det ligger verkligen mycket känsla bakom spelet.
En kul grej som borde tilltala vissa är att man kan måla sina egna trupper. Något för den inbitne Warhammer 40.000-spelaren kanske?
Omdöme: Warhammer 40.000: Dawn of War är i det närmaste ett perfekt strategispel. Jag njuter i fulla drag efter ett långt och härligt uppdrag med mina Space Marine eller med Chaos i flerspelarläget. Spelet är en fröjd för ögat som med bra karaktärer och smarta trupplösningar helt klart är det roligaste jag har spelat nu i höst. Det är bara att springa till affären, kasta upp pengarna på disken och spela höstens kanske bästa spel.
Betyg: 9/10