Häromdagen satt jag med en god vän och spelade Tekken 4 för första gången, efter ett par timmars spelande enades vi om att fighterna gick alldeles för sakta. Vi ville att det skulle vara lite mer som Soul Caliber. Man kan inte få allt och trots detta så är Tekken 4 ett bra spel. Vad jag försöker komma till är att vi, konsumenter och gamers, inte alls har samma tålamod och krav som man hade under 16-bitseran. Nu ser gärna jag att ett fightingspel är fyllt att flashiga effekter och snabba slagkombinationer hellre än att man hinner smöra en macka innan en serie slag och sparkar hunnit delats ut. Spelet som vi ska ägna oss åt just nu, X-Men: Next Dimension, håller dessvärre inte dessa mått.
Titeln är tilltalande, det får åtminstone mig själv att tänka på råbarkade biffar som lever för att bryta nacken av andra människor. Det är coolt, grymt och övernaturligt! Men som så många vet sen tidigare kan man inte skapa ett framgångsrikt spel enbart med titeln, filmlicensspel är väl excellenta exempel på detta. Redan från första början dyker mina hjärnspöken upp i och med den inledande filmsekvensen, eller vad den nu borde kallas för fult är vad det är. Hela spelet genomsyras av dåligt uppbyggda karaktärer och omgivningar i tre dimensioner, det är verkligen ur tiden.
Det är lite inne sen en tid tillbaka bland fightingliren att kunna ladda upp en mätare som sedan kan användas för att gå bärsärk i form av en ordentlig slagkombination. Här är även X-Men med på notorna men förutom detta så är det ett väldigt tveksamt utbud av slag, sparkar och specialattacker. Just att kunna hantera sina fighters på olika sätt är en del av grundkärnan för ett bra beatem up. Kontrollen, som även den utgör en viktig del av spelet, fungerar som den ska men inte mer än så. Det är utan större svårigheter man lyckas få sin hjälte att göra som man själv vill men som sagt hade jag velat sett lite större utbud slagschemat.
Spelar man spelet på vanligt vis så ligger det en liten story gömd bakom alla dunderklunsar. Här har man då bara möjligheten att välja bland ett fast urval av kämpar och dessa varierar från bana till bana. Så om ni är ute efter att dunka lite med favoriten är det mot en kompis som gäller i första hand, det är å andra sidan oftast både roligare och mer varierande.
Omdöme: Sammanfattningsvis så ligger det spelet i underkant för vad jag vill kalla medelmåttiga spel. Det saknar känsla, grafik och slagscheman i första hand. Gör som mig, invänta Soul Caliber 2 istället. Det kommer att rocka hela världen!
Betyg: 2/6 knappt godkänt