Ett av de mer efterlängtade spelen, ur min synvinkel sett, är äntligen här. Bra förstapersonsspel flödar inte direkt till PS2, toppliren är än så länge Timesplitters och dess uppföljare. Många är skeptiska till att spela FPS framför teven med en handkontroll framför sig, jag kan inte annat än instämma med att de avnjuts bäst med mus och tangentbord. Men när man väl lärt sig kontrollen, när den sitter som rinnande vatten, det är här saker och ting börjar bli riktigt roliga! Om Eidos planerar ett tredje spel i sin serie är det bäst för dem att lägga mer krut på slutprodukten, UbiSoft är här för att trycka ned XIII i halsen på oss konsumenter!
Storyn kring XIII är skrämmande lik mordet på president John F Kennedy som begicks långt före jag ens var påtänkt. Givetvis lämnas undantag för att XIII utspelar sig i nutid samt att de yttre omständigheterna, så vitt jag vet, är olika. Spelet är baserat på serien "Agent XIII" som fanns att avnjuta i serietidningen Agent X9, en tidning som för mig är och förblir mer eller mindre ointressant.
Allra första gången jag fick syn på XIII var det utan tvekan den skarpa och tilltalande grafiken som fick mig att trollbindas i väntan på en release. För er som sett bilder på spelet eller kanske t.o.m. spelat det är ni bekanta med att gränssnittet kallas cel shading, något som inte förekommer alltför ofta i spelsammanhang. Just att spelet är baserat på en serietidning gör sammanträffandet ännu mer intressant, det är precis som om man själv vore i serierutorna!
Förvirrad och illamående vaknar man upp på en strand i sällskap av en vacker dam, trots att jag gör mitt allra tappraste försök att stöta på mitt sällskap händer inte riktigt kroppen med. Allt svartnar. Efter att man vaknat upp i sitt sinnefulla bruk är det bara börja jakten efter att finna svar, man vet knappt vad som är bak och fram i sin startgrop.Som ni kanske förstår misstänks man ha lustiga förbindelser till mordet på presidenten...
Till skillnad från många andra FPS så gäller det inte enbart att röja runt som en spritt språngande galen grottmänniska för att ni sitt mål, denna gång gäller det att tänka med hjärnan istället för stålet. Men nog garanteras det tillräckligt med våld för er som inte kan hållas på sträckbänken. XIII erbjuder allt man kan tänkas; allt från våld, komik och betänksamhet till rena fröjder för blotta ögat. Det här är rätt genom ett riktigt bra spel, helt enkelt!
Kontrollen är som jag antydde i början något att jobba på, för er som är ovana vid denna typ av styrning kommer det krävas en del träning innan färdighet utdelas. Men lugn, den som väntar på något gott väntar aldrig för länge... eller var det alltid? Desto längre in i spelet man kommer desto klurigare blir det att klara sig med livhanken genom sina uppdrag, det här skruvar till det för mig en aning. Vad som kännetecknar ett FPS i mina ögon är att där orden slutar tar stålet vid, denna möjlighet fungerar inte i spelets mest pressade situationer.
Omdöme: Det finns inte mer jag kan göra än rekommendera XIII precis som den produkt det är, ett klockrent spel! Definitivt årets FPS, t.o.m. bättre än Timesplitters 2 som hittills varit min absoluta favorit. Småskavanker hindrar spelet från att snegla åt högsta betyg, men ni lär knappast bli besvikna.
Betyg: 9/10