Baktakten är en riktig vurpa

Musik2005-05-25 00:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

‚ROCK

CC

Ulf Lundell: Högtryck

Emi Music

Det här är inget du inte hört förut, kanske frånsett låten"Kärlek på stan" där herr Lundell går in i baktakt. Måtterastafari-flirten vara en ploj för det känns bara fånigt, som ett öppetsår för den stora skaran av Lundells anhängare. Och som öppet mål förbelackarna.

Annars återvinner Ulf Lundell gamla låtar i nya kläder. Självklarthåller det hög klass, och vi får möta en viss "Baby" mer än en gång.Men räcker det? Det är mer än ett decennium sedan "Xavante" och "Måneöver haväng", vilket är senast Lundell rörde mig in i märgen --undantaget uttrycket i "Slugger".

Den här skivan innehåller idel goda Uffe-formuleringar. Men isynnerhet de politiska budskapen är övertydliga och kan inte liknas vidaggressionerna i "Rött" eller "Gruva". Och elvaminuters-eposet"Högtryck" ligger tyvärr inte ens nära "Isabella".