Balladvarning hos Darkness

Musik2005-11-30 00:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Hårdrock

CCC

The Darkness: One way ticket to hell... and back

Atlantic

Kommer framgångssagan för de miljonsäljande engelsmännen att fortsätta? Spelar det ens någon roll om uppföljaren är bra eller dålig?

Legendariske producenten Roy Thomas Baker har anlitats och med hans hjälp tar sig bandet ännu närmare förebilden Queen både i de finurliga texterna och musiken. Hammondorgel, mini-moog, panflöjt, säckpipa, sitar, piano och en stråkorkester får plats i den polerade ljudbilden utan att kännas malplacerade.

En vacker yta brukar ofta vilja dra uppmärksamheten från ett spartanskt innehåll. Så är det även här. Det är glest mellan potentiella singellåtar och bandet är aldrig ens i närheten av en driven låt som "Get your hands off my woman" från debutskivan.

Jag som föredrar råstyrka framför finess tycker det är tråkigt att balladerna hotar ta överhanden. Bäst, och mest oväntad, är blandningen av Status Quo och Bee Gees i låten "Girlfriend".