Brett är ingen Wilde

Britpopens gamla hjältar står i kö för att släppa album i höst, och även om Brett Anderson sedan länge tagit avstånd från scenen och förnekat Suedes inblandning i den finner han sig nu i kölvattnet av både Oasis och The Verves nya album. Men det här är ingen hitsamling med lättrallade sånger, här handlar det om drama och introspektiva texter. Ibland känns det som Anderson har köpt in sig i myten om sig själv som en modern Oscar Wilde, även om hans spröda och otroligt rena stämma passar väldigt bra till den lugna, avskalade musiken. Men oj, vad trött jag blir på det efter tag och längtar tillbaka till de spralliga tonerna från "Animal nitrate".