Flytten hem till Glasgow gjorde henne gott. Efter mer än femton år i London som popsångerska med listettor som "Perfect" och "Patience of angels" återvände Eddi Reader till sina rötter på förra albumet där hon sjöng sånger av skotske nationalpoeten Robert Burns.
Ett glimrande album med mycket folkmusikkänsla som gav karriären en nytändning. Efter tre års lång väntan kommer uppföljaren. Här är musiken än mer avskalad, men fast förankrad i skotsk tradition. En gitarr, en fiol, några flöjter. Allt väldigt delikat spelat. Det ger musiken plats att andas och Eddis röst stort utrymme.
Sånger av Robert Burns blandas med nutida alster av unga singer/songwriters som Declan ORourke. Eddi och hennes ständige partner, den lyhörde gitarristen Boo Hewerdine, bidrar med sånger om terrorattacken i London, tsunamin och i titellåten en upplyftande bön om fred. Texter som tillsammans med referenser till Google och You Tube placerar skivan i nuet trots att musiken har sina rötter i 1700-talet.
Ett album för alla som gillar less-is-more-musik och finner glädje i att efter hand upptäcka subtila detaljer. Allra bäst: Eddi i den rörande "Shepherds song" med komp av en mässingskvartett. Den vackraste sång jag hört i år, med en stämning som får hjärta att snörpa ihop till en liten boll.