Annorlunda är bra! Annorlunda är bra? Jag tvekar framför allt för att det inte alltid blir ett lyckat sökande för den som ger sig ut på tur efter något nytt. Kroken kan lätt fastna i någon rutten gren på botten. Det händer Theodor Jensen nu när han äntligen vågar sig fram i rampljuset med namn och allt. Komplicerad musik med hans bitvis svaga sångröst avslöjar egentligen väl mycket vilken kapacitet han inte har. Det är förvisso modigt att våga visa sig svag. Men i denna värld är det dumdristigt om det inte är med flit.
I duetter och enklare stycken ger han röst åt sårbarheten med en annan pondus. Det svaga känns helt medvetet. Då är det fulsnyggt med finess.