Punkens svar på AC/DC är tillbaka med sitt fjortonde album och allt låter precis som vanligt. "Precis lika bra" verkar vara den rådande åsikten bland fansen, "precis lika tråkigt" tycker jag som aldrig fastnat för Los Angeles-bandet.
Visst är låtarna korta och intensiva och Brooks Wackerman vevar på som en bläckfisk bakom trummorna, men Greg Gaffins väna stämma och de konstanta "oh" och "ah"-körerna får slutprodukten mest att likna ett konfirmationsläger.