Få vågar sjunga så skevt, smalt, naket och stort som Björk. Hon berättar med en av nutidens mest säregna röster.
Volta marscheras igång med "Earth invaders" där Björk självklart vrider rösten i en elektronisk korkskruv. Sedan signalerar en dov kör av hav, hamn och mistlurar "faran över" och "klart - slut".
Utmaningarna fortsätter att styra musiken i ett skutt från den snygga, kommersiella musikvägen. Voltar ner i diket där spännande rytmskräp, spräckta blåsteman och ratade melodifragment väntar på att plockas upp av en begåvning - Björk.
"The dull flame of desire" är en skakande duett med Antony med Tarkovskijs film "Stalker" som ångestdunkel fond. Som alltid ligger Björk ett konstnärligt och nyfiket musiksteg före de flesta och alltid i samklang med sig själv.
Efter låten "Hope" väntar fundamentalistisk bannlysning. En mjuk afrikansk kora smeker textraderna:
Whats the lesser of 2 evils
if a suicide bomber made to look pregnant
manages to kill her target or not?"
Volta är ett vresigt mästerverk.
Bästa låten: Declare independence - stenhårt trimmad kampsång mot imperialismen.