POP/ROCK
CCC
Franz Ferdinand: You could have it so much better
Domino/Playground
Nu tillhör inte jag dem som gick upp i brygga över de välklädda skottarnas självbetitlade debut. Visst var den smäckert dansant och punkfunkcharmig, men jag tyckte nog det fanns viktigare saker att slösa superlativ på.
Några superlativ blir det inte fråga om nu heller. "You could have it so much better" är, som debuten, helt okej. Fortfarande lite för smart för sitt eget bästa, men med genuint kärleksfulla passningar åt olika kapitel i musikhistorien.
Beatlespastischen "Eleanor put your boots on" funkar alldeles utmärkt medan annat, mer stökigt postpunkigt, känns kantigt och tungfotat. Det är överlag ett råare album, med mer muskler och mindre dansgolv. Personligare, och mer privat. Det är bra förstås.
Men samtidigt som det mindre distanserade, och inte fullt lika "arty" tilltalet kan vara ett välkommet mognadstecken, var det väl just detta som var lite av Franz Ferdinands varumärke?
Att Alex Kapranos dess-utom låter alltmer som Jim Morrison är något jag har svårt att förlika mig med.
Men hallå, det är ju bara typ min åsikt, liksom.