Förutsägbar hybridpop

Med risk för att låta lite elak så tycker jag att The Legends egentligen har gjort samma platta om och om igen. Om jag skulle vara lite snällare så kan jag beskriva det hela som en strävan mot perfektion av det som är bandets kännetecken. Lite The Cure (nåt tidigt) och ett basspel som påminner om New Order. Det nya skulle vara att bandet har tillfört ett burkigt muller som påminner om Jesus & Mary Chain. Mycket namndroppande här, men sanningen är att The Legends är som en hybrid mellan allt detta. Är det bra då? Jag skulle nog säga jämnt som ett säkert kort. Det blir aldrig dåligt. Men samtidigt föga uppseendeväckande. Det känns som att jag alltid vet nästa drag. Trots att jag hoppas att jag har fel.